Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
123
orden: ”sovitak hirret peätyksin” (som betyda: ”foga in
stockarne, med ändarna emot hvarandra; se sid. 93) — be-
märka ”foga tillsammans stockarne, från ändarne, efter hvar-
andra.” Att begreppet härvid är något olika — äfven om
det, med afseende å tillämpningen, reducerar sig till samma
resultat — torde en hvar inse. Troligen hafva med anled-
ning häraf, och i analogi med språkets skaplynne och na-
tur, äfven följande Dualisformer fordom varit bildade af
Elativus, nemligen: peäståksytten, peästiksyttå, peäståksyttiln,
peåstiksyttäisin, peästäksytysten och peästålsytystå; af hvilka
möjligen åtskilliga ännu torde vara i bruk. Ordformerna
perästyksin, sivustuksin, rinnastuksin, m. fl. torde äfven
få hänföras till denna klass. :
10) Dualisformer, äfven — åtminstone till en del, bildade
af Translativus Singularis; men hvilkas ursprung-
liga bemärkelse svårligen numera torde kunna ut-
redas.
42:dra Formen, -ksekkaha, -ksekkåhå.
— Peåksekkähä. = Suuksekkaha.
Betydelsen af denna form torde bäst inhemtas från
några gamla runo-verser, der den förekommer, t. ex. ”kaks
oli kauntsta yhessä, Kalevaista kasvakkaha, soriaista
suuksekkaha, kahen päivät pääksekkähä, otavaiset
otsakkahka” (Kant. II, 142). På samma sätt: ”kaksi sii-
voa sisärtä käsikkähä me kävimme, sormikkaha me.
sovimme, kilpoa kiven eteen” (Kant. II, 51). Af dessa ord-
former, ehuru slutändelsen är densamma, tyckes några lik-
väl vara bildade af Nominativus, andra af Translativus;
men om nu betydelsen är densamma, måste äfven forma-
tionen troligen vara det. Numera äga visserligen alla dessa
ordformer samma betydelse som 1:sta formen (peättäin) men
vi äro fullkomligen öfvertygade att de ursprungligen haft -
en, om ock aldrig så liten — skiljaktig bemärkelse, och det
så mycket mer, som äfven sjelfva formen här är skiljaktig.
Såsom en varietet häraf torde man få antaga..
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
