- Project Runeberg -  Runola /
VIII

(1840) Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stafvelsers förkortande) eller genom en från det dagliga
bruket omvänd konstruktions-ordning, medelst en slags
egen omkastning af orden Bland dessa omväxlingar

kan äfven räknas den såväl lyriska som
deklamatoriska Runans egenskap att, någon gång genom sjelfva
al-litterationens momentein annibilerande, älska ett angenämt
afbrott, eller ett ögonblicks frihet, från dess herrskande
lagar.

Den retoriska Runan, hvilken vi ofta förut ehuru
icke bär begagnat, bekymrar sig i allmänhet mindre om
den så kallade Runo-metern; men fordrar i det stället
så mycket mera ett ovillkorligt och strängt iakttagande
att, vid det patetiska uppläsandet deraf, inga missbruk
och afsteg emot det rätta uttalet, eller språkels allmänna
lagar, måtte äga rum. Liksom af den lyriska Runan, genom
för få eller for många stafvelser i versen, eller genom
andra fel emot metern, småningom uppkommer en retorisk, så
återfår man äfven lätt af den deklamatoriska Runan en
lyrisk, endast genom en liten omkastning af orden, genom
ömsom antingen användandet eller uteslutandet af pronominala
suffixet-, euklitiska partiklar, eller genom begagnande af
epeti-thesis, diacresis, syncope, apocope, par a tjog e och andra
prosodiska figurer. Ja man finner slutligen, att samma Runa
offa förekommer under hvardera formen, ocb det ej
sällan hos en och samma person; så nemligen att om t. ex.
en bonde sjunger en Runa, begagnar ban den lyriska
formen, men deremot den retoriska om ban skall uppläsa
eller deklamera den; d. v. s. han förändrar på flere
ställen verserna i hvardera fallet; i förra fallet, efter hvad
sången fordrar — i sednare, efter hvad språket
tillkommer. Häraf kommer det sig att mången, af missförstånd

*) Jemför t. ex. p. 16 v. 35; p. 24 v. 76, 87, 88, 91, 92; p.
30 v. 129; p. 50 v. 103—105; p. 56 v. 15, 16, m. fl. st.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 16:20:30 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gcarunola/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free