- Project Runeberg -  Försök att förklara de finska stamordens uppkomst och med anledning deraf kan man ifrån studium af, eller genom forskningar uti, det finska språket leda sig till ett för alla tungomål, i vettenskapligt afseende, ganska vigtigt, och högst intressant resultat? /
2

(1853) [MARC] Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

böra sökas dels deri att man hittills, nästan uteslutande,
sysselsatt sig endast med att forska i några vissa, enskildta, språk,
och icke i språk i allmänhet (i alla språk) hvarigenom man
också endast kommit till några enskildta resultater, men icke
till några allmänna, åtminstone icke allmänna i den mening
som vi här fatta detta ord, d.v.s. att de gälla för hela
menniskoslägtet, eller för alla menniskospråk, dels ock har
man vanligen studerat språken, mindre för deras egen skull,
som icke mera, såsom medel, till vinnande af något annat,
främmande intresse, hvarföre ock vinsten deraf mindre
tillfallit språket, och språkforsknings-vettenskapen i allmänhet,
som icke mera antingen det enskildta tungomålet, eller den
enskildta språkvännen och vettenskapsmannen. Dessutom som
denna vettenskap, oss vetterligen, hittills icke blifvit ett
föremål för en nog skarp och sträng kritik, icke heller
genomträngd af en nog djup filosofisk blick, hvarförutan man icke
heller af de enskildta resultater, forskningen redan frambragt,
kan komma till någon klar öfverblick af det hela, så kan
man så mycket mindre deraf skapa, eller konstruera, något
systematiskt helt, eller något dermed analogt, hvilket, på en
gång, ej blott omfattade, utan tillika äfven uppfattade, och
som på ett åskådligt, och på ett åtminstone något så när
tillfredsställande sätt, förklarade, och löste, allt hvad man om
menniskospråket, såväl i det enskildta fallet, som i det allmänna,
kan säga, d.v.s. hvad man känner, eller kan komma att
känna. Ty endast då äger denna vettenskap en säker bas,
eller grund, när den, från forskningen af det enskildta, kan
öfvergå till forskningen af det allmänna, och sedermera der-

[1]


[1] har sin egen vinst med sig. Icke odla vi ju, af hela växtriket, mera än några
få praktblomster, för vårt nöje, och några frukt-, rot-, och sädesväxter, för vår
nytta, och likväl ingå de alla, äfven de minsta kryptogamer, uti, och höra till
vettenskapen, der de en hvar intaga och försvara sitt rum, såväl som den fagraste
ros, och det rikaste potatisstånd. Så förhåller det sig nu äfven med språken.
Det är endast af några de mest bildade och civiliserade nationerne, och af deras
språk, och litteratur, som vi, såväl i humanistiskt som i litterärt afseende,
kunna skörda någon väsendtlig nytta; men alla hafva de dock derföre sin stora
betydelse, enskildt, såsom ett uttryck af, och ett medel för, hvarje folks andeliga
lif och själs-utveckling, och, allmänt, ej blott såsom ett talande bevis, och en
ständigt fortgående produkt, af mennisko-förståndets rastlösa, intellektullea ,
verksamhet, ntan äfven såsom ett vigtigt hjelpmcdel att, jeniförelscvis, riktigt kunna
uppfatta och uppskatta språkets betydelse hos andra nationer. Men derföre att
vi nu icke kunna, och måhända aldrig ens skola komma att närmare lära känna
flertalet af dessa språk, måste äfven sjelfva språkforskningen, och än mer sjelfva
kunskapen derom, såsom vettenskap, alltid stadna på en lägre punkt, än hvad
den borde; och ej nog härmed, äfven på denna punkt måste den grunda sina
resnltater hufvudsakligast på enskild kombinations- och roflektionsförmåga.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 16:20:34 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gcastamord/0005.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free