Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
t
så i original som öfversättningar, sa tror jag mig derigenom
redan till den grad hafva legitimerat, och dokumenterat, mig
— hvad språket, och dess litteratur, beträffar </) att jag nu, ulan
all risk, bör kunna taga ett ämne af större omfång, och
högre syftning i sigte. Och hafva vi ansett oss härtill så
mycket mer befogade, som Hans Kejserl. Majits Nådigst nyligen
utkomna Statuter för Kejserl. Alex. Universitetet ålägger
Professoren i Finska språket och litteraturen alt hålla
föreläsningar ”öfver Finnarnes och andra Ined dem beslägtade folkslags
språk, litteratur och etnografi.” Den första frågan blir
således: hvilka folkslags språk, eller — h vi I ka språk äro be-
slägtade med Finskan? Denna fråga har visserligen redan förut,
ehuru på olika sätt, blifvit besvarad; men detta torde dock
icke hindra den att ytterligare framställas; och den andra
frågan (hvilken kanske torde böra föregå) ,— hvarpå beror
denna språkens inbördes slägtskap? Äfven denna sak har på
olika sätt blifvit bedömd, och torde äfven kunna på olika vis
betraktas.
Då man från forskningen i enskildta språk öfvergår till
den komparativa språkforskningen, eller jemförelsen emellan
olika språk, så är det deras inbördes likhet, eller olikhet,
som först måsté falla en hvar i ögonen, och till följd deraf
deras större , eller mindre, slägtskapsförhållande.
Språkens inbördes likhet, och slägtskap, har blifvit
bedömd dels till följd af en viss öfverensstämmelse och likhet
i deras organism, eller grammatikaliska byggnad och
sammansättning, dels ock till följd af en partikulier likhet, med
hänsigt till vissa enskildta, isolerade, ord.
I förra fallet finna vi, med afseende å Grammatikan, en
viss öfverensstämmelse, eller likhet, emellan alla kända språk,
deri att de gemensamt följa, och erkänna, en viss allmän Gram-r
mat i kal isk bas, eller grund, och subördinera under vissa,
allmänna, Grammatikaliska lagar. Redan denna omständighet,
om ej bevisar, dock ger oss anledning att förmoda, det de
ursprungligen utgått från sgmma källa, ehuru i olika
riktningar, och på olika vägar. Också finnes ingen som ej er-
g) Då Universitetets Konsistorium, i sin skrifvelse till dess Höge Kansler, yttrat
det mina skrifter väl ägde ”värde”, men icke vittnade om den ”lärdom’*,
som, här vidlag borde komma i fråga, så har jag äfven af detta yttrande tagit
inig anledning, att tro det, här. gällde någon slags såkallad språklärdom; 1 detta
fall bör således forskningar i alla verldenes språk , kunna förslå.
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
