- Project Runeberg -  Försök att förklara de finska stamordens uppkomst och med anledning deraf kan man ifrån studium af, eller genom forskningar uti, det finska språket leda sig till ett för alla tungomål, i vettenskapligt afseende, ganska vigtigt, och högst intressant resultat? /
11

(1853) [MARC] Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ifråga ©ro olika språk öch folkslag, ofta med hvarartdra
jem-fört de båda yttersta extrem i te terna, med förbigående af de
inånga deremellan liggande särskildta länkarne.

Äfven mindre intressen, ån det rent vettenskapliga, hafva
stundom måhända härvid också ingått i beräkningen. Liksom
den enskildta menniskan, ofta af en slags barnslig fåfänga,
velat räkna sina anor från ett lysande namn, så bar man
äfven, i historiskt afseende, sökt leda sin härkomst — ofta med,
och ofta utan, skäl — från nationer, sem fordom spelat någon
större roll i verldshistorien. Så hafva t. ex. i allmänhet
medlemmar af det andeliga ståndet, jerofört sitt språk med-—eller
hänfört det till — Hebräiskan, för alt bevisa sin nations
härkomst från dessa samma Israeliter, med hvars fälla
descen-denter de föröfrigt, för ingen del, vilja erkänna någon
skyld-skapsförbindelse i). Vettenskapsmän, tänkare, och filosofer, hafva
i samma afsigt, sökt, och funnit, sin nations upprinnelse hos
Grekerne eller Romarne, under det krigarens, och hjelfens,
beundrare sökt härleda sin börd från Göther, Galler, Hunner,
och andra fordotn mäktiga, och krigslystna, nationer.

Vi hafva, till det minsta sagdt, trott det vara förhastadt,
att t- ex. af några ords likhet emellan Lappska, eller Finska,
och Grekiska språken, genast vilja sluta till en fordomdags
närmare beröring, och måhända skyldskap, dessa nationer
emellan — isynnerhet om orsaken härtill kan förklaras utan ett
sådant antagande.

Många hafva trott, och äfvenså vi, att bland de Qere
tusen ord, som nödvändigt måste ingå i ett språk, alltid måste
finnas flere hvilka ”tillfälligtvis” måste vara lika, eller åtmin-

1) S& t ex. hafva, bland Finnar, framlidne Prosten i Cronoby, uti
Österbotten, Erik Cajanus, uti sin 1697 under Prof. David Lund utgifna Gradual.
Dissert. Linguarum Ebraa & Fennica convenientia, liksom Biskop Dan.
Juslenius, i sin år 4712 hållne Oratio de convenientia linguce Fennica
cum Bebraa & Graca 1 tryckt i Nettelbl. Schwed. Bibi. 1 st. p. .157) och ej
mindre Prosten i Ilmola, Bar t b. Vhael, i sin 1755 utkomna Grammatica
Fennica, än Pastorn i Sjundeå, Henr. Ganander, i sin 1745 utgifna
Gram-matica Lapponica, sökt ådagalägga detta; och likaså Prosten i Helsingfors,
Fredr. Collin, i sina åren 1764 å 1766 under Job. Bilmark utgifne Diss. D$
origine Fennnrum. samt slutligen C. G. Weman, i sin Disp. De convenientia
linguarum Bebraa åc Fennica, Åbo 1767; bvarförutan Professor OI.
Kud-beckius J:r, i Upsala, gått ett steg äpnu längre. I ett bref till Prof. Fab.
Törner, sökte han bevisa att Finname voro en öfverkfva af de tio Israelitiska
stammar, hvilka bortfördes i fångenskap af Assyriska konungen Salmanassar.
En upptäckt som Törner icke länge dröjde att i en Diss. De origine et reli->;
gione Fennorum, göra verldsbekant; och som sedermara ej mindre Grefvc G ust.
Bonde än iunsli-litdet Arckenholtz sökt vidare illustrera,och kommenter*.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 16:20:34 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gcastamord/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free