Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vinska, och — tjolja på Tschcrc miss iska, samt — tjadja, på Ostiakiska rid
irtiscli. I andra tungomål åter uttalaias t, eller tj, som tsch; hvårföre
"fader” på Mantschuriska heter tschelsche, och på Akuscha språket, i
Kaukasus, tulle sch (som nog mycket liknar det Finska ordet tultuis). Hvaremot
följande språk utesluta den första konsonanten i ordet; hvarigenom “fader4*
heter ald, på Kirgisiska (äfvensom genom sammansättning ,, (llflbor) på
Turkiska, liksom på Tatariska, i Kasan och vid Nogaiska grottan, samt på
A-leutiska, och Chivanska — ald på Tatariska i Turim, och hos stammen
Tschaz — atha på Tatariska ikring Krim — atdi, at, på Votjakiska, och
Tatariska i Tomsk — aljd, atjä, alä, på Tschercmissiska (hvaremot alscha,
på Mantschuriska, bet. “moder4*; och etsike, eschen, “farbroder**) — otje,
1’lchca, på Jukagiriska, eller Jukadschiriska — alja, på Ostiakiska vid
fr-tisch, och alji på Surgutiska dialekten — balja, bal, på Sirjänska, tyckes
redan bilda öfvergången till de med ordet pater besiägtade ord (jemf.
ordklassen “appi**) — atljä, ali, alci, alla, pä Tschuvasschiska — atu, på
Bucliariska, eller Tatariska i Bucliariet — atla på Kumaniska, och forntida
Mocso-Göthiska — alla, alci, allam, på Tatariska ikring Kasan, och —
alla, allaka, på Tschuktschiska (stafvelscn ka, som härmed blifvit
i^amman-satt, synes antyda en beröring med ordklassen “ukko“) — alaka pa
Avan-ska, eller Arrakanska, i östra Indien, — athan heter slutligen ännu “fadej:*4
på Räfoarne, äfvensom på Unalaschka.
Några språk bortkasta nu hiiraf äfven den första vokalen; sålunda heter
“fader**: — Ischa, på Tunkincsiska (hvaremot tschi, på Chunsag, eller på sydlig
Avariska, äfvensom på Dschar-språket, och likaså IscIlU på Kasi-Kuuiuckiska,
i Kaukasus, bet. “menniska**) och — tia på Chincsiska i Provinsen Fo-Kicn,
Liiugre kan man icke heller komma pa denna väg, hvarigenom vi funnit
att bokstafven t. äfven i Asien, ej blott utgör basen for en mängd ord, i
inånga språk, som betyda “fader*4, utan innefattar, redan i sig sjelft, detta
begrep.
Följande språk åter substituera d i stället för t, hvarigenom “fader** å
«lem heter: dada, på Hindostanska, och Marattiska, äfvensom på Ossetiska,
Tuschetiska, oel» Inguschiska, i Kaukasus — diada, på Kabanlanska,
Tscher-kcssiska eller Cirkassiska — djadu, på Votjakiska — dadi, på Chunsag spr,
deda, på Georgiska eller Grusinska, äfvensom på Dido-sprakct (.hvaremot
deda, på Imircttiska het. *‘mod«;r“) — dede, på Anzug och Dschar-språken,
Uf-veusora på Belekanska och Mukachinska dialekterne af Lcsgiskan, i
Kaukasus, — dede, på Stor-Abasanska (der “moder*4 heter daih) — dad, på Zigenerska
(moder heter Jat). — Och när nu första konsonanten bortfaller, heter “fader**
vidare: yada, jada . jadde och jadéh på Tscherkessiska, i Grnsicn — jad, på
Hattiquäb-spraket i Kuban — ada, ad ak, adag på Aleutiska öarnc,
älven-söm addan, alan, at (ah a (deremot heter en “man*4, adi, på Tungusiska, vid
Jakutsk, och ady på Tschqpogiriska, aditca på Tungusiksa vid Oehotzk ,
ede vid öfra Angara, edin på Lamutisku, ödi på Tungusiska vid Ncrtschinsk,
Öddi vid Maugascja, och edån på Bargusinska). — Vidare heter “fader4*
adei på Tschuvasschiska, och — ada på Ossetiska, samt slutligen — da på
Inguschiska, Tschctsqhcnziska, och Tuschetiska, Således hafva vi äfven här
hunnit slutpunkten af vår ledtråd, ock kommit till samma resultat som i
Europa; nemligen att d, likasom t, i förening med en vokal, är den
konsonant som ursprungligen betecknat “fader**; och hvaraf, sedermera, alla dessa
aärskildta ord blifvit, på olika sätt, bildade och formerade*
På de Afrikanska språken
heter “fader**, likaså — tata, tatame, på Kongo-språket (hvaremot tala, pj
Mäiigree-Ncgrcnias språk, nedanom Gambia, betyder “himmel**) — tala-tat,
tal, på Angola — talla, på Loaogo (*=rF. tyttö, “flicka*4; dotter heter äfven,
pa Suåkcn spr. i Nubien, tOOtQn) — tale på Kamba (norr om konungariket
Kongo) och — tele, te te, på Makua eller Makuana spr. (bakom Mosambique,
mellan Melinda och floden Zambeses mynning) betyda alla, liksom — la fe
på Susu-språket (söder om Gambia, vid Sierra Lcoue) “fader**. Och med d
kpustjtqcr^dt i itällgt för \, heter “f^der** — dada, på Shilhu eller Shefluh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
