Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”moder,” sä heter t. cx. amormor*S ufvensom “käring*1, på Ryska baba; likaså
pä Serbiska, Slavonska, Kroatiska och Polska, pä Bosniska babba, pä
Böh-miska baba * babicct babkä, babt\ka, pä Slovackiska babitfta, pä Krainska
baba, babiza, pä Windiska babiza, pä Lithausk-Ryska babulja, på
Ukrän-ska babusja, pä Liineburgska bobo. I bemärkelsen af “farmor" heter sanuna ord
på Slaviska, Ragusiska, odi Dalmatiska baba, o. s. v. Samma ord har åter
på de Germaniska språken fått betydelse af ”gosse,” som t. ex, babe på
Smo-Jänska dialekten af Svenskan, babie, babe pä Engelska, baban pä Kimbriska,
babeard pä Belgiska, bambino pä Italienska, bub, bube pä Tyska, pupus på
Latin, o, s, v, hvaraf blifvit bildade åtskilliga verba som uttrycka deras
talesätt, såsom t* ex. paipattaa pä Finska, bjäbba pä Svenska, baubari på
Latin, bauzein på Grekiska, m. m. balur pä halmuckisk-Mongoliska bet. ”tala**
och tyckes vara samma ord som Romarnes falut. ”Fader” åter på de
Slaviska språken (der bokstafven t ersätter det sednare b) heter bcitia (dim. ba~
tus dika) på Ryska, bala pä Bulgariska och Biihmiska — bala, balo pä
Serbiska, båltko, baUlschko på Ukrunska, o. s. v.
För att vidare fullfölja ord, som betyda ”fader”, så har ordet papOL
i de flesta Europeiska språk undergått flere förändringar; först har det
nem-ligen utbytt Sednare stafvelsen pa emot. slutändeisen ter, eller der, kvilkeri
äfven förekommer i flere andra ord, såsom i ”maler” i Latinet; ”moder/* moster,**
”syster/’ ”dotter/* i Svenskan; ty lär, i Finskan, t.hyga lär i Grekiskan m. fl. Så t. ex.
heter “fader” — paler på Latin — palär, paler på Grekiska — palit på
Judisk-Tyska, och, med en liten omkastning af slutbokståfverne — patti på
Sicilianska *- patre på gammal Italienska; eller, med bokstafven t utvcxlad
Omot. d — padre på Hog-Kasti lians ka, Italienska, Galliciska, Portugisiska
och Picmontesiska, — padri på Maiiändska dialekten af Lombardiskan,
äf-Vensom på Sicilianska, — paclcr på Bologncsiska , — pädet på Angelo-Sax i sk a.
Andra språk utesluta helt och hållet bokstafven d eller t ifrån ordet,
hvari-genorn det beter — pari på Friauliska eller Furlanospråkct — paté på
Valenzianska t Sardiniska stads-språket, Katåloniska, och Mallorkiska —
paru på Venetianska — paire’ på Gascogniska, — paire, pere, på Proven ci al iskät
— paire på Rovergniska — payre på Waldcnsiska i Pxemont, — pere på
Ncufschatelska, och på gammal Franska — pere på Franska, — péro på
\anguedokska — pect på Walloniska , och Flanderska. Ytterligare utesluta
ågra språk äfven bokstafven r från ordet, hvaraf det heter t. cx. — pea
på Friauliska — poe på Genuesiska — pae på Portugisiska — pay på
Bärnska. Här slutar således denna ordledning, hvaraf resultatet blir att
bokstafven p eller b, redan ensam, i och för sig, ursprungligen tit gör basen
för alla dessa ord, hvilka äga bemärkelse af “fader”. Och går nian till de
mera nordiska, Germaniska och Skandinaviska, språken, finner man der
nästan samma förhållande, med den skillnad att första grundbokstafven p, i ordet
paler, öfvergått till f, eller V. Så licter det t. cx. — fader, på Danska,
Svenska, Isländska — fadir på Engelska af år 1430 — fadyt på samma
språk af 1556, och fäder är 875 —900 — faeder på Alemanniska, [alter på
samma språk af år 720, och fater 850, — fathet på Engelska, — foaler på
* Siebenburgiska, •*- fother pa AugSburgisk Tyska, — [ad pä Elfdalska, och
falla på Orsa-språkct i Sverige, — fauor på Orkncy-öarna, — faer på
Norr-eka, — far på Svenska — feer på Hindelopiska — vaer, Veer på
Molkvc-riska — vayer på Gelderska m lindarten af Nederländskan , — vadä på
Bayerska dialekten af Tyskan — vader på Nederländska eller Belgiska, och
Flanderska, Ufvensom på Polabiska — vaeder, på Krcolcrnas eller de Danska
Negerslafvarnes språk på den Danska ön S:t Croix, — valer på
Alemanniska af år 1000, på Tyska, den Öfver-Saxiska dialekten — t*oler på
Erzge-birger-Tyska, voeter på Thuringska idiomen, voaler på Hcnncbergska
mund-arten deraf, Vaalat i trakten af Yiccnza, väller på Schweiziska, äfvcnsorrf
i trakten af Verona, och på gammal Germaniska, Sålunda fifiner man att
ursprun gli geti samfna ord, ehuru det undergått betydliga omskiften, på alla
Europeiska språk betecknar “fader”, och att således de Kimbriska ,
Germaniska, Latinska, Slaviska, ocb Finska språkstammarne, med afseende å detta
ord, äro med hvarandra, om ock på långt håll, befryndade. Vidare finner
man ock att ord, som icke hafva en enda bokstnf gemensa m med hvm andra,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
