- Project Runeberg -  Försök att förklara de finska stamordens uppkomst och med anledning deraf kan man ifrån studium af, eller genom forskningar uti, det finska språket leda sig till ett för alla tungomål, i vettenskapligt afseende, ganska vigtigt, och högst intressant resultat? /
25

(1853) [MARC] Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

(der p’kuh bet. farfar, och p’hih farmor) och på Kuki» eller Kookie-spr. i
nordostliga delen af Indostaii — pa på Tibetanska, ocb — pe på Chinesiska;
hvar-vid bokstafven p slutar serien. Med tillägg af ändeisen (ef, eller der, heteV
"fader** vidare — padeV, pederi på Persiska, — padat pä Buchariska, —
pyder på Ny-Pcrsiska — peler, pete, feder på Zend-spiåket, — pederimis
på liri niska Tartariskan — pila pä Bengaliska, och Pali-språket, — pitd
på Surattiska, Sanskritska och Kasi-spr. i Allahabad — pitaha på
Hög-itidostanska — pilé på Marattiska «—pida på Tatariska i Orcnbnrg— pidåve
på Tamuiiska — pia, piarö på Pacrit-spr. i Ostiudien *— fidde på
Dugori-ska, och — fid pä Ossctiska i Kaukasus, — fu på Mandarin-Chincsiska, der
således bokstafven f, (i stället för p ’eller b) eusamt utmärker ordet.

I Afrika.

Appa, papa, papah på Bullom spr. — ab ba p åt)anakil-spr. — yiabba
på Adaicl-spr. — ab bai, ilba a på Somauli, ’hvaremot abbok på samma
språk bet. ”man”) — abbahn på Abyssinska, — abboo på Dår-Fiir,
(hvar-cmot obbaa på Amina-spr. bet. ”hustru”, och obaini ”man”) ab bo~e på
Tigre — ab bo, på Gallas, — wab-bé på Dizzela, — aboob på
Coranas-Hottentottskan, — abo på Kabutschinska, — åba på Aifadch — aban på
Mi lindans ka dialekten af Arabiskan, norr om nedra Acthiopicn — abana,
abuna på Arabiska — abogo på Barabariska — abbako på Gallas — åbuey
på Håuäsa — aba på Amhariska. — Med ett förslag af bastn b heter fader —
baba på Berber-spr. Plielläta, Schilha och Madagaskar spr. — babu på
Suå-ken — babbe-akoo (-F. appi-ukkö?) på Somauli, — bapah på Bullom,
(hvaremot bajppa på samma språk, och baba på Madagaskar, b< t. ”bröst”)

— baye, baii på Yaluff — bao på Koossa och åtskilliga andra Kaiferspråk,

— bo på Hottentottska (hvaremot ba på samma språk bet. ”moder”, bo på
Monjou spr. het. ”syster,” och bi på A k raiska bet. ”son”) ba på Bullom
(bah på samma språk’ bet. “gud** *=Rysk. boh) — fa på Sokko och
Man-dingo spr. (foy på Bullom dcremot bet. både ”himmel” och ”gud”). De
Afrikanska språken, ge således samma resultat som de Asiatiska, nemligen
att bokstafven t eller d är den ursprungliga basen för alla dessa ord, Iivari
hufvudbemärkelsc är ”fader**.

I Amerika.

Appan på Runsicnsiska i N. A. - aba på Choktah spr* öster om
Missisippi (Gud heter på samma språk ishloho-ollo-aba, efter orden ”store
helige fader”) — op på Vilela spr. vester om Paraguay, — baba på Karaibiska,
och Tuskarora spr. i N. A, (aba på Tupi spr. och Brasilianska, abå, aba
på Guaraniska, och apuaba på gemen Brasilianska betyda alla ”människa”
hvaremot abå, apyaba på Brasilianska bot. ”man”, och obépå Zamuca spr. i
S. A., och be pä Othimska i M. A. bet. ”moder”). Vidare heter fader —
babå, babba, bappa på Sali viska i N. A. — babi på Betoi «pr. i S. A.

Andra språk åter acceptera bokstafven p i stället för b. Sålunda heter
Far — papa på Mobima, Mainas , och Omaguas, i S. A. (hvaremot papai
på Araukänska bet. **moder,” och papa pä Totonaca spr. i Sierra Alla i
S. A. bet. ”måne”, samt pappoz pä Piankashaws spr. i M. A. och papooe
på Narragcnsiska, och pappouse på Ny-Engclska, äfvensom peisses pä
Kati eks spr. i N. A. betyda ”barn”) — pape j>å Yaoi spr. i S. A. — nttpe
på Maipuriska, oeh — paha pa Muysca spr, i S. A. — pap (enligt qvinno*
språket) och paylom (enligt, karlspråket) på Huasteca-tungomåJct i M. A.

— yaop på Cora spr. i M. A. och — op på Vilela spr. i S. A. — pO, äfven
ida b apa (efter orden: "jord-fadern”) på Mobima-, ocli — pe på Lulc-spr.
i S. A.; och härmed slutar sig denna1 ordledning med att leda till samma
resultat som vi redan funnit i de tre andra vcrldsdeiarna.

Måhända skall någon åter anmärka att orden babba och pappa äro
barnspråk. Nå låt dem då så fa vara! Likväl inträffar det med ordet babba,
liksom med dadda, att ingen Finne, ung eller gammal, förmår ens utsäga
det, såvida hans språk, liksom så många andra, saknar b-ljudet. Hvad
menas då med barnspråk? Är det dc ord som barnen först lära sig att tala,
eller är det dc ord som dc ännu uttala ofullkomligt? Huru kommer clct till att
de Svenska barnen först lära sig uttala mamma och pappa, de Finska der-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:24:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gcastamord/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free