Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rabbi3 som bet. “Gud" på de vilda Tagazzc-Schang.dla Negrernas språk, nära
Duggala bcrgshCgden — ett ord, hvars bemärkelse, äfven hos oss, icke torde
vara obekant.
Bland de Amerikanska språken tyckes ordklassen ocli äfven sjelfva
ordet ukko, i synnerhet i Koluschiskan, hafva blifvit särdeles väl accepteradt.
Ty ej nog dermed att “fader" heter ach, i sammansättning med is
(Finnar-nes isä) achais och ach-eisch; utan heter "man", akkosh (äfvensom ka,
kaga) ‘‘hustru", achchoch (=F. akkaa); “syster", heter achkik; “broder",
achaik; och "dotter", achsi; hvaremot åter ochcchce på Shaw ann o-tyr. bet.
“man", och kateocca på Tusenrora-spr. "hustru". — Få de andra språken
heter "fader", vidare: aki* haki på Aymara spr. i S. Am.; hvaruppä
“menni-ska" deremot heter hake — achai på Hiaqvi-spr. i m. Am. — iki på Puqnina
spr. i m, Am. — auki på Aymariska, och — oca på Pimeria-spr. i S. Am.
samt — ochhon, noch på Molieganska, och — nouch, som egeutl. bet. "min
fader", på Micmak spr. i N. Am. hvarest "moder" heter okukkecnt jemte —
rwchik på Souriqiiois spr. — nooch, "min fader", °ch nuha på Dela vare spr.
och — rwfe, på Ny-Svcnska samt (i A’.rening med taala) noula, som på
Mon-tanaro spr. i Kanada bet. "fader". — Liksom chba på Afrikanska, så bet.
äfven cua på Sapihocona spr. i S. Ani. "moder" i hvaremot chao på
Arau-kanska bet. “fader". — Likaså tyckas till denna ordklass höra, orden ugig,
uuyyg, på Aleutiska; uika, på Kadjakska; uika, igauh på
Hafs-Tschuktschi-ska; vika på Tschugatsch i sk a, och kanske angu på Esk imo- och Grönländska ,
hvilka alla bet. "man", samt huaqucy på Quichna, i Peru, som bet. "broder".
Äfven i Amerika har ordet ukko, eller dess synonymer, på åtskilliga
andra språk kommit att beteckna "Gud". Så t. ex. beter Gud: ocki, okki på
Huronska — oqha på Othomska, norr om Mexiko — Wakon, Ouaconn pä
lNadovessigka eller Sioux-spr. På andra tungomål der bokstafven g
Iram-trädt i stället f r /c, ooh der i slutet af orden en suflix eller ny bokstaf
tillkommit, heter ”Gud" vidare: aghat på Hafs-Tschuktschiska — agaim pä
Tschugatschiska, och gam på Grönländska, o. s. v. Dessutom tyckes det hafva
sammansatt med andra ord bildat en hop namn, som betyda Gud, t. ex.
tatahuakan, på Cora spr. (der det tyckes vara forenadt med ordet taata) och
livaraf thauqua, och theilko som på Kaflerska, äfvensom likquo och Unko som
på Hottcntottska bet. "Gud", synas vara syukoperade. Äfven orden tschukko
som pä lbo spr. och tschukku, som på KarabarisKn bet. Gud, liksom Eruchi
pä »Sapihocona spr., jouloucu på Karaibiska, och kunkinjukhu på Koräkiska
antyda detsamma.
Eflersum nu namnet Noach, ålminslonc med a Iscen de å utlal och
skrifsäll, hör lill denna ordklass, hvarmed det har samma has — hvad
skulle väl kunna förhindra det all äfven, med afseendc å betydelsen,
höra dil? Ty efler ordels grundbetydelse är ”fader, gubbe,
slam-fader”, och efter Noak, liksom Adam, omlalas såsom vårt slägles
stamfader. så skulle ju redan sjelfva namnet innebära, och enonsera, del;
till följd hraraf namnet Noak skulle, liksom orden nouch på Micmak
spr. eller nooch på Delaware spr.. betyda ”vår*fader”, eller gubben.
Är det då underligt om vi sjunga om "Gubben Noach”?
I förening deremot med bokslnfven b, som ulgör basen lill
ordklassen abba, skulle namnet Jakob liksom Achcb m. fl. härifrån kunna
Låta derivera sig. Och nvaraf det skulle synas att liksom ordet och
namnet son, nuförtiden, mycket ingår i våra namn (l. ex. Carlson
Johnson, m. m.) så tyckes, i gamla dagar, ordel far hafva gjort samma tjenst.
Isa.
Den vanliga Finska benämningen på fader är isä, eller Tpå Karelska dialekten,
och i Runospråkct, iso, dimin. isoinen; hvilka sednarc ord äfven innebära den
allmänna bemärkelsen af "stor.” Rotbokstalven är således s, med sina olika utlal,
emellan trenne vokaler. Då inan nu följer denna ordledning, linncr man bland dc
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
