- Project Runeberg -  Försök att förklara de finska stamordens uppkomst och med anledning deraf kan man ifrån studium af, eller genom forskningar uti, det finska språket leda sig till ett för alla tungomål, i vettenskapligt afseende, ganska vigtigt, och högst intressant resultat? /
30

(1853) [MARC] Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

«, »å atl **far“ hetcr pfl Samojcdiska vld Oh niscä nicsec, vhhMcscn och Juguc
niza, i Archangel nisät; hvilka ord konima nog närä neste, soin, bland da
Europeiska språken, bet. “fader,** på Polabiska, och ännu närmare Lappska
ordet nisu, ”hustru, qvinna,” Finska ordet naisi, neissy, nisu, m fl., — på
Karas-sinska idiomen heter ”fader” heseb, på Ostiakiska jcz, (på Yoguliska jef) på
Ostiak. vid Narym escp, och vid Vassjunga escm; hvareinot ese på Jakutiska
har samma bemärkelse som Ongerska ordet ös “stamfar.** Vidare heter ‘‘fader“
is-ch, ischcli på Kamtschadaliska. På Japanska heter “Läkare** deremot ischa;
och måhända var det ursprungligen en hedersbenämning, som man tilläde dem,
liksom t. ex. presten på många trakter i Sverige allmänt kallas ‘‘kära Far,“ och
på Ryska “Batuschka.“ Af samma anledning torde äfven ordet isse på Turkiska
fått bemärkelsen af “Herre,“ ty benämningen fader har hos de flesta folkslag
medfört aktning, och ofta utgjort en hederstitel. Så bet. t. ex. äfven ischa pä
Sanskritska, på en gång, både “man“ och “herre**; och isehi, ischa ni, derpinot
“hustru4*; likaså bet. i sch pågHebräiska “man,“ och ischa, “hustru**; hvarföre
ock ischa blifvit ett namn, som^på Sanskritska tillägges Gudinnan Parwadi
(motsvarande Egypternas Isis). Iss a eller ischa, äfvensom ischana, hvilka ord
äfven på Indiska bet. “herre,** tilläggas deras gudomligheter i allmänhet, men
isynnerhet Schiwa, såsom ett af hans namn, liksom ischani, “fru“, tillägges
hans gemål Bhavani, hvilken någre velat jemföra med Venus. Äfven eschin på
Mantschuriska bet. “herre**, och på samma sätt kalla Mongolcrne sina furstar
laischa, hvilket tyckes ursprungligen vara samma ord, med tillägg af konsonan-r
ten t, hvilken, såsom bas förj ordklassen tala, redan ensamt bemärker ”fader;**
så att. laischa skulle ursprungi. bet. ”far-far.** Och månne ej äfven Hehräiska
ordet ascher är af samma ursprung, ehuru det åter ingått en förening med ,
bokstafven r, som utgör basen för ordklassen uro. Och — på samma sätt har
äfven detta ord, som återfinnes i en mängd af språk, slutligen öfvergått till en
hederstitel heros, herre. — “Fader’* heter vidare: ilsich, itsichcha på
Mongoliska — idzige på Burätiska, och — älschigd, etschigé, jezege. ezcge, oelzcga,
ölzege, äzegc, och slutligen igce, ygä på Kalmuckiska och
Kalmuckisk-Mongo-liska; af hvilka dc tvenne sista orden redan tillhöra ordklassen ukko, hvars
bemärkelse de äfven torde äga. Då man ifrån dc föregående orden borttager sista
stafvclsen ga, gc, eller bokstafven g, som, liksom k, utgör basen för den sednare
ordcykeln, så återstår ätsch, oetz, m. m. som egentligen torde vara det
ursprungliga ordet.— Af jai, äijä, atsai, aisa* si, odzin och uzin på Tschcremissiska;
af hvilka det förstnämnde ordet tyckes Yara samma ord soin Lapparcs atlje, och
således mera tillhöra ordklassen laala; atscha på Mantschuriska deremot bet.
**moder,“ och Ischa på Tunkinesiska “fader ** — Vidare heter “fader** etehea,
Qtjc på Jukadschiriska (Jemf. ordet laala) och jelschcgcy på Da-uriska eller
Ta-guriska, aszio, aitljä på Tschuwasscbiska, azia på Ostiakiska vid Beresow, och
ad’sa vid Narim, samt oessum på Tatariska; hvareinot edsem, på Kangatiska
vid floden Join, bet. “moder.4* -—

Från bemärkelsen af fader (en jordisk fader) har ordet på åtskilliga
Asiatiska språk öfvergått till bemärkelsen af gud (en himmelsk Fader) och
sedermera derifrån till att beteckna hiin len. Så t. ex. heter “Gud“; esch, esz på
Imhatzkiska, äfvensom på Arinziska eller Aralska — esch, es på Kotaviska
eller Kanska — ctsch, ds på Lumpokoliska eller Punipokoliska — ösch, Ösz, ös
på det snart redan utslocknade Assaniska språket, å hvilka tungomål det
troligen, ursprungligen, betydt fader. På andra språk åter har det ingått i
sammansättning ined andra ord. Så heter “gud“ öszkumesa på Bengaliska,
asz-tualz, aszualz på Armeniska, m. fl, Och månne ej orden bedset, bedschet,
bclschas, bclschcl, som på flere Kaukasiska språk betecknar “Gud,“ (hvari
rot-bokstefven b tillkommit) påminner, liksom buszalz, bland dc Europeiska
språken, om sin origin från denna ordklass? Esch på Sirjänska bet. “vcrld,“ och
**Gud“ heter Jen; derföre kalla de himlen jen-esch, efter orden “Guds verld.**
Iski är äfven Guds namn på ön Formosa; Lama-dyrkarne kalla englarne, eller
ett slags andeliga väsenden i luften, til csw, och flere mytiska namn i Indien,
såsom is a, iswara, m. fl. antyda dit.

De Afrikanska språken

om hvilka man föröfrigt har ganska liten kännedom, tyckas afron stundom be-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 16:20:34 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gcastamord/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free