- Project Runeberg -  Försök att förklara de finska stamordens uppkomst och med anledning deraf kan man ifrån studium af, eller genom forskningar uti, det finska språket leda sig till ett för alla tungomål, i vettenskapligt afseende, ganska vigtigt, och högst intressant resultat? /
31

(1853) [MARC] Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gagna ord från denna ordklass, ehuru de ofta hafra stafrelsen mi, eller endast

bokstafven m, till prefix; hyilkcn på ganska många Ycrldcnes språk utgör basen
till ord som betyda “mennlska“ (soin t. ex. my på Tangutiska, me på Gien
spr., mo på Mandingo, ,o. s. v.) "man" (t. ex. mies, på Finska, mas på Latin,
och me på Multan spr. m. m*) eller “mor‘‘ (ti ex. ma på Mobima, mu på
Chincsi-ska, och me på Othomska), liksom samma bokstaf i flere språk förekommer såsom
en pronominal-affix. Sålunda heter nu “fader" på Kongo spr. esse (osse på
Akri-pon åter bet. "inenniska") men redan på Jalunka spr. heter han messe, som
sålunda skulle kunna betyda “fars marinen," fars-menniskan, eller "våran far,"
och på Akripön spf. heter “fader" messee, (messuhu åter på Papaa spr. bet.
"man;" äfven på Finska nyttjas orde mies stundom att beteckna “Gud," som
då kallas vanha mies, "den gairile mannen") hvarefter prefixen i ordet blir så
Öfvervägande, att den slutligen helt och hållet uttränger det ursprungliga
starn-ordet csse, så att t. ex. “fader" på Kanga spr. heter mi; liksom åter “man“ på
Mangrcc spr. heter mia.

Visserligen återkommer ordet i andra språk, ehuru under olika bemärkelse,
så t. ex, betyder izzen på Agow spr. "broder," och is-sen "syster"; esecb åter
på Arkiko spr. bet. "hustru," och äschäne (=F. isäntä) är på Falascha spr. i
Afrika en hederstitel, som endast tillkommer konungarne. Äfven på Suåkcn
spr. heter "broder" eszanun. Annars tyckes denna ordklass här hafva
inklinC-rat i en ny ordspher, så t. ex. bet. issi på Karabariska "hufvud" — assij på
Krcpccr spr. och — osa på Assianthe spr. bet. "arm", liksom ees på Chiquita
spr. i S. Am. bet. "band." Ooh måhända skulle äfven ordet olja, som bet.
"man" på Kassenti spr. kunna räknas hit.

Slutligen tyckes äfven detta ord ingå i åtskilliga Afrikanska språk for att
beteckna det Högsta väsendet, så heter t. ex. "Gud" es gér och esgil på
Ila-väsa eller Argubba spr., vesua (som liknar nog mycket ncssc, hvilket äfven på
ett Europeiskt språk het. fader på Kanga-, Abas sai (som tyckes vara
sammansatt af orden abba och esse, livilka hvardera bet. "fader") på Mokko-, och
Mussa-guzza på Dizzela spr. i Dabanja, uti landet Damitchequa.

Dc Amerikanska språken

Sakna cj heller denna ordklass.. Redan på Koluschiskan heter "fader" is, iisch
(isa på Timuaca spr. deremot i N. Am. bet. "moder") och i sammansättningar
tned ordet ack (detsamma sorn Finska ordet ukko) kallas "fader" äfven achais,
ach-eisch, katseli, ach (hvaremot "hustru" heter achschat, som antyder likhet
med Finska ordet akat, plur. "hustrur"). På andra språk har yokalcn i
öfver-gått tiil o; så heter "fader" t. ex. osh på Narragensiska —ush, oosh pa
Natic-kiska — osewoh på Shavanuoska.

I många språk har ordet fått n till prefix, som, liksom i Finskan (der det
deremot, såsom en suflix, sättes efter orden) endast är en pronominal-atTix som
Utmärker "min"; sammandragen af ordet neen (jag); noosh på Natick spr. bet.
"min fader." Nu finnes i Amerika åtskilliga språk som icke hafva några
suh-stantivör in abstraeto, d. v. s. betraktade i och för sig, utan ingår uti dem
alltid en pronominal-afiix, som utmärker hvem dc till höra. Detta förklarar till
en del orsaken hvårföre så många ord, onödigtvis, börjas t.Hex. med bokstafven n;
och likasom ordklassen isä i Afrika fick ett tillskott af bokstafven m, så får
den nu i Amerika bokstafven n på köpet. Sålunda heter nu "fader": nosan
på Messi sa u g ers-, nosah på Pottavatamch-, nosah, nocsau, nonsah, på Miam-,
noossah, notis sa, nocey på Chippewav-, nousee, nas sai (—ntsna i Afr. ach
nesse i Eur.1) på Algonkins-, noeshow på Ny-Engelska, och ?too to wie (min
fader) pä Knistenaux-, nou-touivwee (min fader) på Skoffie-, samt notowee (min
fader) på Mountanees språken, alla i N. Am.; af hvilka ord de sista tyckas höra
till /aaJa-klasscn. — Vidare heter "fader": ayslan, aihtaa på Huron spr. och
teslah, ieestah på Wayandots spr.; hvaremot isstaah på Mohawk-, och islaah,
islanhau pä Cochnowagoes spr. bet. "moder." liksom i S. Am. iziche på
Chiquita spr. het. “dotter"; i dite bå Cayubaba spr. “moder," och eseno på Mossa
spr. “hustru”. Slutligen, liksom mi på Kanga spr. i Afrika betyder fader, så
heter "fader" äfven å de Amerikanska språken me på Itonamiska i S. Arn.;
hvaremot mé på Guaraniska bet, "man." Äfven orden atzia på Ecclemachs-,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 16:20:34 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gcastamord/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free