Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
azia på Eslcnes-, tzi på Tolonakiska, och si på Brasilianska och Guaraniska,
hvilka bet. “moder“ tyckas kunna föras till denna klass.
Liksom i den gamla verldcn, så har ock i den nya, faders namnet blifvit
tillegnadt Gud. “Gud“ heter på Muskohge-, Muskoguly-. eller Creek spr. i N*
Am. Eefeckcc-ecsa, som efter orden bet. “hjerte-fader,“ ty cefecke på Checrake
spr. liksom effciya på Muskohge spr. bet. “hjerta.**
Då nu orden isa, esa och osa, med flcrc dcrmcd beslägtade ord,
på en mängd af olika språk i alla verldsdelar, betyda ”fader” — månne
ej namnet Isak deraf leder sitt ursprung? Eller rättare sagdt — månne
det ej är samma ord, i förening med rotbokstafven fr, och således
ursprungligen äfvcn — med betydelsen af ordklassen ukko; i hvilket fall
det ordagrannt skulle betyda antingen ”fars-gubben,” eller ”farfar”; då
deremot, namnet, och ordet Esau, utan tillägg af något vidare epitet,
endast innebar bemärkelsen af ”fader.” Äfven orden, och namnen,
Josef, Josua, Esaias, m. fl. hvilka tilläggas åtskilliga dels historiska
dels mytologiska personer, lyckas ursprungligen hafva sin upprinnelse
från denna ordklass.
Äljti.
Ordet äijä i Finskan bar aldclcs samma bemärkelse sonl ordet ukko,
ehuru det är ett ord af annan stam, hvars bas är j eller jod-ljudet.
Sålunda betyder det ej blott morfar och farfar, och begagnas om
stamforäl-drar i flere led, utan har det i anledning deraf fått bemärkelsen af “gubbe**,
och i så måtto kan hustrun sålunda benämna sin man, i synnerhet om han
är gammal, eller storväxt; äfvensom barn härmed kunna utmärka sin
fader. Allmännast begagnas det dock om hvilken gammal gubbe som helst.
Liksom orden is O och emä, så innebär ordet äijä i sig begreppet af “stor,
gigantisk, grotesk**, m. m. Att äfven detta ord ursprungligen, liksom de
andre, betydt “lär*4, skulle man kunna sluta deraf att dess kontraord äiti
bet. “moder**. På JMastola dialekten heter “fader“ ännu vaaja] ett ord som
innebär, och utsäges med, mycken vördnad; och hvaruti bokst. v tyckes vara
en acquisition från Svenska ordet *‘far“, som under det Finska uttalet vaari
någongång i språket fatt burskap, i stället for de inhemska orden isä, taala,
ukko, äijä, appi m. fl.
Om man uu vill följa detta ord på spåren, finner man att ordet aija i
Lappskan utmärker såväl modrens som fadrens far, och liksom man, om
åskan, i Finskan säger: ukkoinen jyskeä, eller jyrisee, (jytisee) så säger man
äfven på Lappska: aija julsa, “gubben mulrar**, — äi på Estniska, och på
Dorpatska dialekten ai, Öi, het. endast “morfar**, emedan de icke tyckas
hafva annan benämning på “farfar** än essä essä, eller issa issa,
“fader-fader“. Ehuru äfven detta ord numera icke anträfTas bland ef riga språk i
Europa, finner man dock att det fordom funnits der; oftast i förening med
stafvelsen la, som, Jhörande till ordcirkeln taata, redan ensamt bet. “far**.
Så t. ex. hette “fader** på gammal Cambriska, Kimbriska, Kymriska eller
Cimbriska, äfven som på gammal Baskiska eller Vaskiska, aita, hvilket ord
ännu begagnas på Guipusca dialekten i Spanien — haita, heite på Frisiska,
och aajil på Nord-Frisiska, såsom den talas på Amröm, bet. “fader,** liksom
airnc på gammal Galiska eller Högländska eller Bcrgskotlska, bildad af de
Celtiska ur-invånarnes och de från Irland infällande Skottarncs språk.
Franska ordet aieux torde äfven härmed stå i någon beröring, och måhända
äfven de Latinska orden aetas} aevum m. fl.
Bland Asiatiska språk heter “fader** t. ex. ai, hatja på Sirjänska, —
ai, alat, på Votjakiska — ai, aje, aé på Permska — jäg på Tscheremissi.ska,
i hvilket ord redan grundbokstafven g, som utgör basen for ordklassen aga,
eller ukko, insmygit sig.
Äfven i Afrikanska språk saknar man cj detta ord, der t. cx. “far** beter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
