Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
yayc på Soivrcs «pr. — i-yah på Tagazzc-Schangalla spr.; hvarcmot ija på
Aliadéh-, cijoos på Coranas-, och O-yu på Soinauli-spr. het. “moder44. —
Likaså bet ou på Haivnr spr. “fader**, och ae, cc “moder**.
Amerika, som är rikt på allt, är också rikare pä detta ord än de andra
verldsdelarna. Der heter t. ex. “fader**: aya på Yarura spr. (och “moder**
deremot, aini); hvarcmot åter aji på Maipiiriska, sydvest om Orinoco, bet.
“broder*4, och ajåa ‘♦syster** — yaya, yayay% äfvensom yaay och yayane, på
Quiclma, i Peru (jeje, på Tarahumara spr. äter bet. “moder**, och aica,
*‘lm-stru“) — yai på Zamuca, och — iyay på Chiquita i S. Am. — aoi på
Ec-clcmachs, och a-hay på Eslcncs spr. i N. Am.
Ordet ija, som på Ersiska, eller Irländska, bet. t‘Gud“, tyckes bafva
någon gemenskap med ordet äijä, åtminstone med sednare delen, deraf; och
likaså ordet ail, hviiket på Judiska uttrycker samma begrepp, tyckes antyda
likhet med förra delen deraf, sammansatt med /, rotbokstafveu till ordklas*
sen alla. (Jcmf. Tidn. Suomi 1849, M 6, p. 4lJ
Vi hafva ansett, och det med skäl, alt det Finska
språket, i flere afseenden, är ganska originell, eller mycket ölikt
de flesta andra af oss kända språk; och i visst fall är detta
äfven förhållandet; men i ett annat afseende åter, och då vi
nogare undersöka det, är det så litet originelt, i ordets
strängare bemärkelse, att deri näppeligen torde finnas ett enda
stamord, hviiket vi icke återfinna, eller hvars coadaequata
radie icke förekommer, i flere andra språk — ej blott i de
såkallade Tschudiska, eller med Finskan beslägtade tungomål,
ulan i flere vidt skilda stam-språk, hviiket — å ena sidan,
bevisar de Finska ordens ålder, från en tid som föregått all
verldshistoria — å andra sidan, deras af oss här antydda
skyldskap med orden i dessa främmande tungomål. Det
originella och egna i vårt språk inskränker sig således
hufvud-sakligast till formläran, eller grammatikan, derivations och
ordbildningsläran, m. m. och är det häri som våra förfäder i
flere sekler nedlagt ej mindre sin tankekraft än sin
uttrycksförmåga, på ett sätt som förtjenar lika mycket vår kärlek
som vår aktning och beundran.
Men för att återkomma till hvad vi förut nämnt om
ordens likhet i olika språk, så ges det ännu en annan utväg
att förklara det, än genom språkens och ordens slägtskap och
skyldskap. Man har nemligen antagit att det ena språket i
della fall lånat sitt ord från det andra, d. v. s. man har till
förklaringsgrund antagit lånsyslemet.
Det kan icke nekas att ju äfven månget ord, på detta
sätt, inkommit i språken — vi tala icke här om konsford,
eller om ’tekniska och vettenskapliga termer ty de tillhöra icke
språket, ulan veltenskapen, och äro derföre de samma nästan i
alla språk, dit de inkommit med sjelfva véltenskapen — men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
