- Project Runeberg -  Försök att förklara de finska stamordens uppkomst och med anledning deraf kan man ifrån studium af, eller genom forskningar uti, det finska språket leda sig till ett för alla tungomål, i vettenskapligt afseende, ganska vigtigt, och högst intressant resultat? /
47

(1853) [MARC] Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

olika vägar, äro mod Ii varandra förbundne; ja man kunde
nästan säga att hela ordsystemet — till följd af ordens stora
fruktsamhet (med afseende ä deras ord-afvel, i derivations väg)
å ena sidan och deras parningslust, å den andra, d. v. s.
deras natur att beslägtas genom upptagande al gemensamma
konsonantljud, hvarigenom de komma att ej blott assimileras
och likna hvarandra, utan slutligen äfven att få en likartad
betydelse — blott utgör en enda oändlig, sammanhängande,
på mångahanda vis intrasslad ord-härfva </); och liksom öfver allt
i naturen ölvergången från det ena slägtet till det andra, sker
småningom, gradalim, och nästan så omärkbart alt man knappt
kan urskilja, och statuera, gränsorne — så förhåller det sig
äfven i ord-vet lenskapen. Ty så länge man endast har ordens
normala likhet att följa, med afseende å deras form, så är
det älven ganska lätt att bestämma dem, med afseende å
klassen hvartill de höra5 men i den mån anomalier i delta
afseende uppslå, uppstå äfven svårigheterna, å andra sidan, ej
blott att igenkänna, och urskilja, huru vida de ännu skola
anses hörande till klassen (eller icke) utan äfven att bestämma
till hvilken annan klass de rätteligen borde föras.

Del hade visserligen kanske varit i sin ordning, att man
vid denna slags språkforskning — hvilken såsom den, till en
början, nu här måste visa sig, man kanske kunde kalla en
Ordhistoria — bordt, med afseende såväl å
konsonantförän-dringarne som belydelserne, d. v. s. med hänsigt till ordens
olika släglskapsförhålianden, fixera, liksom i andra
vetlenska-per, en viss terminologi, för att med korthet och bestämdhet
kunna uttrycka sig$ men tiden har denna gång icke tillål it
det, lika litet som att i flere andra afseenden utveckla ämnet.

Hvad dernäst sjelfva ordens innehåll, eller betydelse,
vidkommer, så vore visserligen äfven dervid åtskilligt alt
anmärka. Till en början måste man antaga att hvarje stamord
ursprungligen haft mänga hvarandra olika, ehuru på sätt och vis

q) Ordens fruktsamhet är nästan otänkbar. Ej nog dermed att hvarje
nytt ord, i likhet med qvickrotcn, slär på en gäng bäde nya rötter och nya
skott, af Ii vil ka de förra olla genskjuta och sammanväxa med hvarandra, i
det de sednare utsprida sig ät alla häll medelst nya derivativa. Men ej nog
härmed! När man vidare besinnar att nästan hvarje sådant enskildt ord,
ytterligare, genom tlexionsformer, mångdubblar sig till den grad, att nian,
liksom i Finskan, har exempel på ord livaraf sålunda uppstått icke mindre
än 105,724 olika fall (böjningsformer) och i så måtto äfven lika många olika
ord (jemf. Försök all förkl. Tacili omdömen öfver Finnarna, p. AT) sä kan
man kanske något sä när iorcställa sig denna ordyngcl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 16:20:34 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gcastamord/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free