Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den olika betydelsen, hos tvenne annars till formerl
likartade ord, bör derföre — lika litet som den någongång kanske
afvikande formen, hos eljest till innehållet hvarandra liknande
ord — icke genast afskräcka oss ifrån att anse dem beslägtade,
ty deras verkliga släglskap röjes ofta ej förr än genom
närmare jemförelse af flere språk.
Men älven om man ville anmärka, ja om man ock skulle
antaga, att ord—som både till form och innehåll likna
hvarandra, eller röja med hvarandra likhet — icke dock derföre äro,
eller kunna vara, i slägt med hvarandra, så blifva de det
likväl nu, till följd af de lagar, och principer, som gjort sig
gällande vid en vetlenskaplig behandling, eller vid ett
velten-skapligt bedömande af släglförhållanden inom alla grenar och
bra neli er af den öfriga naturen, der de öfverallt äro beräknade,
och baserade, på typförhållandet, eller med afseende å likhet
i formerna.
Vi yrka derföre dock ingalunda att äfven Påhl och Pé(lr
skola obolingadt hylla våra åsigter, med afseende å denna
ordens släglskap, bestående i deras yttre och inre likhet. De
som vilja förklara allt endast såsom föranledt af tillfälligheter,
och som anse måhända sin egen tillvaro blott för en så
beskaffad tillfällighet — de må gerna blifva vid sin tro, liksom
vi vid vår. De skola då här finna ett rikt fällt för att skörda
tillfälligheter af alla slag, så mycket mer besynnerliga som dé
alltid skola blifva för dem oförklarlige.
Icke heller vilja vi tillegna dfessa våra så kallade
ordledningar, eller ordserier — hvarmed vi här endast framställt
några små försök, eller exempel, att efter bemärkelsen såväl
som formen klassificera orden — någon slags fullsländighet,
tvärtom de äro i många afseenden högst bristfälliga och
ofullkomliga; men tiden har icke tillåtit oss att bättre ordna och
rangera dem; dessutom är icke heller meningen här att
uppgöra, ulan endast att antyda denna slags språkforskning, eller
språkvettenskap, hvarigenom ett allmänt och gemensamt
men-niskospråk skulle omfatta alla folkslags tungomål, och derigenom
tillika sannast förklara och belysa de enskhdta språken, som
deraf blott äro enskildta species.
Då de utaf oss här anförda orden, af obekanta och
främmande tungomål, blifvit upptecknade af olika slags nationer,
af Fransmän, Engelsmän, Tyskar, Italienare, Ungrare, Ryssar,
m. fl. är det naturligt att de, en hvar, härvid följt analogin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
