- Project Runeberg -  Försök att förklara de finska stamordens uppkomst och med anledning deraf kan man ifrån studium af, eller genom forskningar uti, det finska språket leda sig till ett för alla tungomål, i vettenskapligt afseende, ganska vigtigt, och högst intressant resultat? /
51

(1853) [MARC] Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

of sill eget språks skrifsäll, efler hvad de olika uppfattat dem
efter sina skilda hörse|organer. Derigenom har troligen äfven
en olikhet uppstått i skrifstältet af orden, der ingen, eller
kanske en ringa skillnad förefinnes i uttalet, liksom det
möjligen, tvärtom, kan förekomma en likformighet i skrifsättet, der
en olikhet likväl råder i uttalet. När man ser huru
bristfälligt och felaktigt en utländning uppfattar, och upptecknar,
Finska ord, efter hvad de uttalas, kan man lätt föreställa sig
att förhållandet måste blifva detsamma med hvilket annat
obekant språk som helst s). Vi hafva emellertid icke haft nå-

s) Så t cx. om cn Chincsare sioille uttala ordet crux, sa Van han icl.e an»
norlunda utsäga det än cu-lu-su. Ordet ca r din alis uttalar han kja-ul-fi
na-li-su. och skall han utsäga ordet spir i tus, blir det su pi-li-lu-su, och ordet
Christus blir efter hans uttal ki-li-su-tu-su. Orsaken dcrtill är att han
ej kan uttala tvenne konsonanter i ett ord, och att språket saknar
konsonantljuden b, rf, r, jj, z, hvilka han, på sitt sätt, söker ersätta genom andra.
Likaså om t. ex. en Otahitare skall utsäga namnet Cook så uttalar han det Tule,
Banks läser han Tapane, Fourncaux till Jowno, och af namnet Solan der
f.ir han Tovano; och dock saknar hans språk endast bokstäfverne e, f, g, k, s.
Hvad här blifvit sagt endast om tvenne nationer gäller mer och mindre snart
sagdt om pila folkslag, såväl om vild* som civiiict rade. Anmärkningsvärdt
är det att flere af de Amerikanska språken sakna just samma bokstäfvcr som
Finskan, och några sakna vida flere; så t. ex. saknas b. rf, f, g, i Aymariskan;
b. rf, /, <7, s, i Tamanakiskan; b. rf, f, k, v, i Totonakiskan; 6, rf, f, g, r, s, i
Mexikanskan; rf, f, g, i Cora-språket; b, rf, f, gt j (det Spanska ncnil. och n,
r, f, i Lule-språket; /*, g, l, o, s, x, z i Vaikuriskan; c, rf, f, h, xt zn i
Grönländskan; 6, pf /*, v, m, n, u, q, r. i Huron-språket. o. s v. hvarigenom, enär
de felande bokstäfverna måste ersättas med andra, mycken olikhet måste
uppkomma vid begagnande af ursprungligen samma slags ord — helst flere af dessa
språk äga ljud och läten dem vi åter sakna, ehuru vi, med våra bokstäfvcr, söka
uttycka dem så godt vi kunna; så t. cx. gifvas det ord 60m begynna med
fyra gånger upprepande af samma bokstaf; så heter t. ex. ”hufvud” på språket
vid Nutkasund oooomilz. (beslägtadt med det Finska huomio) liksom ”äta”
heter på Kabnrdinska ssss’os’ch (det finska syn). Dessutom förefalla flere andra
omständigheter, som åstadkomma ordens olikhet — isynnerhet i de Amerikanska
språken, der många egenheter och besynnerligheter äga rum. Det är redan förut
nänmdt sid. 31, att åtskilliga af språken i Norra Amerika — och dcribland det
lika ofullständiga som oregelbundna Huron språket — omöjligen kunna utsäga
ett rent Substantivum, i och för sig, t. ex. “far, mor“, 0. s. v. utan måste i
ordet alltid tillika omedelharligcn ingå possessions-begreppet, t. cx. min, din,
hans, var “fadcr“ 0. s. v.; och detta sker ej genom pronominal-suilher, som i
Finskan, hvilka vidhänga vid slutet af orden, utan genom
pronominal-adjokti-ver, som omedelbart börja orden. Lika omöjligt kunna de utsäga ett rent
adjek-tivum, t. ex. ugod, ond“, 0. s. v. om de icke alltid tillika, genom sjclfva ordet,
uttrycka hvem som är ond eller god. hvilket allt, såväl som konjugerandet af
verherna t. ex. i Cherakce-språket icke sker, liksom i <!e Europeiska språken,
genom böjelscformer i slutet af orden, utan medelst afllxor och anhangsor 1, i
början af orden. Likaså är förut omnämndt, att några språk, som t. ev. Mbaya
språket, börja alla ord som höra till menniskokroppen, med bokstafven n; andra
språk åter, och isynnerhet Indianernas vid Hudsonsbay, Jillägga ordet Unet i
början af alla så heskalTadc ord. Det ibland Eskimo språken, » j mindre för sin
ovanfga rikket i såväl aflirmativa som negativa flexions-foi mer, än för sina många
diminutiva och augmentiva anhangs ord, utmärkta Grönländska språket, hvilket,
både genom ailixcr och sullixer, såväl som genom sina andra sammansättningar,
kan, med de iiaastc distinktioner, uttrycka en hel mening — medelst ett enda ord,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 16:20:34 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gcastamord/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free