- Project Runeberg -  Försök att förklara de finska stamordens uppkomst och med anledning deraf kan man ifrån studium af, eller genom forskningar uti, det finska språket leda sig till ett för alla tungomål, i vettenskapligt afseende, ganska vigtigt, och högst intressant resultat? /
52

(1853) [MARC] Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gon annan utväg än att troget uppteckna de för oss främmande
Orden i de för oss lika obekanta språken, såsom vi funnit dem
i olika skrifter framställde, äfven der vi bordf, och kanske
någongång möjligen kunnat, rätta dem efter vårt språk och
uttal. Derföre om den likhet, som i skrift företer sig
emellan vissa ord, i sjelfva verkligheten vore en chimére, så år
felet åtminstone icke vårt.

Slutligen om än våra åsigter i detta afseende — såväl
som våra förklaringsgrunder öfver en så beskaffad ordens
slägt-skap, som vi här sökt demonstrera — skulle af andra
förkastas, och ingenting gälla, så må de gerna, om så är, stå eller
falla, det förändrar icke sjelfva saken; det faktiska och
historiskt sanna blir dock alltid beståndande, och står likväl
alltid qvar, såsom någonting i fhy fall oförklarligt, nemligen
denna de skilda ordens såväl inre som yttre märkvärdiga
öf-verensstämmelse, hvarigenom tvenne tillfälligheter — den ena i
tankens, den andra i språkets verld — oupphörligt
karam-bollera hvarandra.

Väl hade vi kunnat, och kanske äfven bordt, rangera
orden, i hvarje serie, i en geografisk, eller etnografisk ordning,
d. v. s. efter folkens och språkens närmare, eller fjermare,
läge till hvarandra; då troligen äfven ordens frändskap väl
icke hade varit för ögonen mera åskådlig, men — för tanken,
hos mången — kanske mera antaglig, och på den grund äfven
godkänd. Men då detta stred emot den princip hvarifrån vi
utgått; nemligen alt anse alla jordens folkslag såsom ett slägte,
hörande till en enda stor mcnniskofamilj, och att afstånden
emellan språken, såväl som orden, icke bör inverka på
vettenskapen, eller deras vettenskapliga bedömande — lika litet
inom tankens rike, som inom den öfriga naturen — samt

hvilkct i längd icke efterger Natick-sprjkets, måste naturligtvis i detta afseende
förete en stor olikhet emot andra språk. I thy fall röjer det någon likhet med
Finskan och Lappskan; och besynnerligt nog, att menniskan — i ett land der
den timmeliga fattigdomen är som störst, utvecklat, i språket, den mesta andeliga
rikedom. Märkvärdigast är kanske dock, att på de Karaibiska öarne tala
qvin-folket ett helt annat tungomål än karlarne, så t. ex. heter ‘•fader44, hos de förre
noucouchili, hos de sednare baba iouman: i4modcr“, hos de torre, noucou,
hos de sednare ichcinum: “hustru44, hos de förre, inliara, och hos de sednare,
ouellc, o. s. v.; en sådan anstrykning finnes äfven i några andra språk, t. ex. i
Timuacana språket, der ännu den omständighet kommer till, att samma begrepp
ofta får olika namn, efter olika tider och omständigheter, så t. ex. heter 44min
fader44, ilana; incn, om han är död, heter han siki-nona; och, om äfven hans
söner aflidit, heter han naribica-pasano — många andra besynnerligheter att
förtiga.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 16:20:34 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gcastamord/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free