- Project Runeberg -  Försök att förklara de finska stamordens uppkomst och med anledning deraf kan man ifrån studium af, eller genom forskningar uti, det finska språket leda sig till ett för alla tungomål, i vettenskapligt afseende, ganska vigtigt, och högst intressant resultat? /
57

(1853) [MARC] Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Men är vinsten pä ena sidan, blir förltislen på den andra.
Ty om nian en tjång antager, och godkänner, den förklarings grund

troligan* iin Salmasii, som (i (ExerC. Piin. p. 1009) deriverar det af ordet
katt . . "quia callus caflat”, »om han säger.

Nä livarifrän liar ciii Finska ordet käyn fått den betydelsen 4<jag går*4?
Kller h vårföre skola vi just lialla os» till .det Finska ordet, — hvad käii vara
orsaken alt dess synonyma, Tyskarncs gehen, på Mantschiiriska gene, på Gre-,
k iska kiein (hvilket ord Plato i sin Gratylo anser vara utländskt; och af
barbariskt ursprung) pä Belgiska gaen, på Armoriska kea, Sirjäniska heja,
Tscln4reu»istiska kejern, o. s. v. lätt sanvtna bemärkelse? Dessa ord
förekomma väl i enklare former uti Svenska ordet gå* på Sanskritia ga, på
Kabardauska fco, ktto, cha, o. *, v., men hvilka dock, af ofvanfore anförda
skäl, icke kunna vara det primitiva stamordet. Månne icke ordet cayu, på
Aymara spr. i S. Am. hvilket, liksom Ckeib på Goranas Hottentnttska, och
kié på Barmauiska, keh på Peguanska, ekan på Tunkinesiska, kariJl på
Tibe-tanska, och slutligen ka på Ghinesiska, hvilka alla bet. "fot”, skulle kunna
förklara äfven denna gåta? *

Äu Finska ordet kulkea då? Af hvad anledning har det kommit att
betyda ”vandra” (på Lappska kålkål, på Mongoliska cliolltita, Häbr. guld; Ryska
g ula ju, o. s. v.). Den som vet att kulu på Loango och Kamba sur. samt
kolo på Mandongo spr. i Afrika, liksom kul på Kalmuckisk-Mongoliska bet. ”fot”,
han vet nog att man behöfver fötter för alt kunna vandra. (Dereinot bet.
kulku på Ingnschiska ”hand”, och är troligen ursprungligen af samma rot som
Finska ordet kulkku ”hals”. Pä samma sätt skulle vi nu kunna förklara att
liksom Finska ordet tallaan ”1 rampa”, måste vara i skvldskap med
Tarahu-inariska ordet tala som bet. ”fot”, så måste äfven Latinska ordet eo, infin.
ire (gå) vara af sa rama slam ej blott rned Datiriska ordet iré som bet.
”kornina”, utan äfven med ieo som pä Tschugatschiska, och irie, som på Zamuca
Språket i Amerika bet. ”fot”; hvarntom ordet iler ”väg, resa” (deriv. af tre)
tyckes näsiän vara samma ord som tlar, hvilket på Mobha spr. i Afrika,
äf-vensä bet. ”fot”. Af samma skäl skulle vi sluta att Ryska ordet idjot (jag
går) med alla sina synonymer i de Europeiska språken, måste Vara af samma
ursprung som itjat, hvilket på Kadjakska bet. ”fot”, liksom Svenska ordet
Ivippa måste vara beslägtadt med trippi, hvilket på Mangrée spr. i Afrika
bet. ”fot”.

Nå livad kan väl vara ursprungliga stamordet till Finska ordet nauran
(jag skrattar) spm, åtminstone till formen, tyckes halva uågon anstrykning af
ej mindre Svenska ordet narra, *än det Latinska ordet narro; och hvilket
ord icke tyckes hafva något primitift stamord i språket? Månne väl icke
ordet naira på Aytnariska, eller ftatit, na hui på Quichua spr. i S. Ametika,
hvilka, liksom aire på Tigre »pr. i Afrika, het. ”öga”, skulle kunna uttyda
det? På samma sätt synes Finrfka ordet myhän (mysa, mussla) jemte alla
dess samslägtingar i de Europeiska språken, hafva samma origin som ordet
myhi på Tangutiska, hvilket liksom messey på Chippewäys spr. bet. ”mun”.

Finska ordet puven — icke har det väl af sig sjelf kunnat betyda ”jag
biter”, eller ”tuggar” — någon orsak måste äfven dertill finnas. Synonyma
ord hafva vi nog, såsom t. ex. purren på Estniäka, Lapp. på/ret;
Ostiak.poran; Tschcrem. puralam, o. s. v., men icke förklara de sakeu. Månne det
ej ursprungligen är af samma stam som ordet puru på Tupi. spr. och yuru
på Guaraniska och Omagua spr. m. fl. i S. Amerika, hvilka betyda ”mun?"

Månne ej ordet uin (simma) på Mord. uin; Sir jän. uja; Votjak. ujaskof
Ungersk. uszni, o. s. v. är beslägtadt med orden uisca på (riska, och tsca på.
Algonkiska, hvilka, liksom tit, tim* på Varura-, uni på Omagua*, unu på Qut*
chua-, une på Mossa-, och ueni på Maipuriska språken VS. Amerika bet.
”vatten ?**

Finska otdet kisaan, **noisa. Väsnas” deriyeradt af ordet kisa (hruost)
och troligen beslägtadt ej mindre med Svenska ordet kyssas, af ”kyss”, än
med Grekiska ordet kissao och skyzao (katt jas), hvilka mani deriverat det
ena af ”kissa”, det andra af “skyza“ — månne det ej kan stå i sammanhang

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 16:20:34 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gcastamord/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free