Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
s*
ej mindre öfver ordens uppkomst 8n deras släglskap, så faller*
å andra sidan, och ramlar, all den vishet och lårdom, hvar-
med ordet kiss, som på Jakutiska och Tatariska bet. “flicka4’; liksom Finska
ordet koslan (jag friar) tyckes vara befryndadt med ordet hos, ko, som på
Hotfcutottoka bet. “dotter44.
Finska ordet mielin (tänka, fundera) torde val vara af samma ursprung
som ordet inelih, hvilket på Akkim spr. i Afrika, liksom muuli på Cora spr*
i Amerika het. “liufvud44.
Få samma sätt hafva vi i Finskan en otalig mängd substantiver* om hviI-<
kas ursprung vi icke ens hafva någon aning, lika litet som onf anledningen
till deras betydelse. Genom forskningar i andra och vidt aflägsna språk
hafva vi dock en utväg att härom vinna någon upplysning; ty de närmast
be-slägtadc aro vanligen i samma predikament som värt — de behöfva sjelfVc
förklaring. Sä t. ex. om man skulle fråga: hvarifrån förskrifter sig Finska
ordet katala (stackare, eländig) — hvem kan svard på den frågan? Men om
man känner att cala på Totonakiska* liksom guti på Baskiska het. “liten44*
så har man svaret gifvet. Och likaså — månne ej ordet kekäle (brand) ur
befryndadt med ordet ke-kua, som på Chincsiska bet* 44eld44; och i anledning
hvaraf kick på Grönländska, och kikka pa Kamtschadaliska bet. “varm?44 —
liikaså, månne cj ordet såkenek (gnista) är af samma ursprung som sekkiliek
på Grönländska, oah sacche på Mossa spr, som betyda “sol?“ Och —
månne ej Svenska ordet gnisla på samma sätt är af samma härkomst som
oges-taa, O-jist-tah på Senecu spr. eller egusla på SaliYiska i S. Amerika, hvilka
bet. 44eld?“ — Finska ordet iskee (slä eld) måste vara i slägt med is-dhey,
gom på svartfota Indianariics språk i Norra Amerika, liksom ts^sat på Harrur’
spr. i Afrika bet. “eld‘4, på samma sätt som Svenska ordet lända,
Ursprungligen måste vara samma ord som taenda på Pcnsylvaniska, lendeu på Minsi
spr. taenda, tindey och tinday på Delavariska, samt linda på
Pampticoiigh-*pr.t i N. Amerika, hvilka alla hafva bemärkelse af “eld“, liksom åter
Finska ordet syttyy (tändas) tycks vara i skyldskap med orden skutleh på
Sha-vauno-, seulah. på Pottavataiöeh, och skul-teh på Mcssisaugers spr. i N. Am.,
hvilka äfven alla likaledes betyda “eld*4. -»• Deremot åter är det Latinska 01-’
det ignist “eld", medignek på Eskimo spr. samt ingnek på Grönländska (hvilka
äfven het. *‘eld“J lika nära beslägtade, som Ryska ordet ogoni, med
Malabu-riska akini, och Sanskritska aghni, hvilka alla bet. detsamma.
Likasom Finska ordet niska måste ursprungligen vara af summa rot soin
orden nisconé på Vilela spr., naschko oCh .nashok på Hafs-Tschtfktschiska,
samt nascllkokä på Kadjakska, hvilka alla bet. “hufvud", — så måste ock
Finska orclet noukkd eller nokka, 4‘näbb“, (hvilket med omkastade
gniud-bokstäfvcr, ursprungligen troligen Ur samma ord som kUono, “mule, nos“) ej
blott vara i slägt l:o med orden nakk-aun pä Barmaniska, nag-au på
Pegua-uiska, nakkc på Malabariska, nak på Muitanska, nakh, på Zigcncrska* knak
på.Tschugatschiska, knaaka, kak på Kadjakska, ock nga på språket Vid
Wor-tonsuud, hyilka ord alla bct« “näsa**, — 2:o med orden noucou på Vidah spr.
och onuku på Krepeer spl\ i Afrika, hviika, liksom HaChhay på Chcpcwyau
i Norra, nagui pä Quitenna, och nahul på Quicluia spr. i Södra, samt
nagak pa Kcnai spr. i Norra Amerika, jemte nuki, eller nuchi, pä Mossa spr. i
Afrika, hvilka het. “öga44, — 3io med huchuli, tiuciuti och nuchiuli som på
samma spr., liksom nidopk på Eskimo spr* bet. “hufvud“, — 4:o med
Svenska ordet nacke, på Engdska neCk, Franska mlf/UC, Italienska nudd, och på
Arabiska nuchd, m. fl. af samma betydelse (och hVaraf Sv. verberne nicka,
nucka härstamma), — 5io med Ungerska ordet ny ak, som bet. “häls“, —
6:o med nakoaf som på Ka nga spr. i Afrika bet* “hand*4, och 7:o med noga,
som på Ryska, liksom nugec på Gien spr* i Afrika, nogotiagi på Mbaya,
no-goutli på Karaibiska och nuchil på Maipuriska, bet. “fot44*
På samma sätt är Finska ordet kuond, *4mUle“, cj blott af samma härkomst
som khon pA Arinriska, och kann-d på Tschugatschiska, hvilka bvardera bet.
•‘mun*4, utan äfven i slägt med koon, kult g som på Mandingo spr. i Afrika
bet, 4‘hufvud“, liksom Svenska ordet mule tycks Vara bcslägtadt med mulur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
