- Project Runeberg -  Försök att förklara de finska stamordens uppkomst och med anledning deraf kan man ifrån studium af, eller genom forskningar uti, det finska språket leda sig till ett för alla tungomål, i vettenskapligt afseende, ganska vigtigt, och högst intressant resultat? /
59

(1853) [MARC] Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mod man redan i flere sekler, lömt si»n förmåga, alt kunna
först finna, och sedan bevisa, ifrån h viikot sjjiak, och frän

h vil kel ord, hvarje enskiMl ord härstammar; och hvarvid en
mängd lärde och språkforskare, snart sagd t i alla länder, ned-

pä Madagaskar-, ocl» mulumc pä Bectjuauarspr. hvilka bet. “inun“, eller som
det härmed befryndade Svenska ordet mi\l är i skyldskap med Samojedista
ordet mjal, ocli Kubntshinska ordet moli, livilka äfyen liyardera betyda ‘‘raun“;
— livaremot äter Svenska ordet ’mund stär i samma förbällande till
Afrikanska ordet mundha, som på spr, vid Lagoa-bay bet. “hand**, liksom Svenska
ordet tunga stai töt Asiatiska ordet tunga, livilket likaledes pä Samojediska
lie t. “hand**, eller sotii Tyska ordet fuss står till Afrikanska ordet fuss, som
på Si va b spr. också bet. ‘ftiand**.

Detta är nu livad vi fornt kallat en ord-spher, eller att ursprungligen ett
ocli samma ord, d. v. s. att samma ordklass kan, på skilda språk, beteckna allt
livad soin liar någon slags gemenskap med livartannat. Sä, måste t. ex.
Latinska ordet chput, *‘hufVud“. vara i slägt såväl med ordet choop, som ä spr.
vid Mutka sund bet. “tunga14, ocli med chopa, som på Mobima spr. i S.
A-merika, liksom cubac, pä Karaibiska, ocli gubba, på Danak.il ocli Shiho spr.
bet. “baud**, som ock med coap på spr. vid Saldanna-bay i Afrika, ocli
capiale, pä Mobima i S. Amerika, hvilka bet. **fot“ — liksom Latinska
ordet oculiis, *’öga“ är beslägtadt såväl med okaulau, som på Oncidas-, ocli
o-cor-lor, som pä Mo,hawsk-spr. bet. “öga**, som med ochali, soin pä Shawanno
spr. bet. “nusa“, ocli med ochccleh, som på Mohawkska bet. “cld“. ~ Eller
som ordet nasus. “näsa**, är beslägtadt med Tyska ordet nasc, ocli med
A-meri katiska ordet nasa, som på Aymara spr. liar enahanda betydelse.

Likaså är Latinska ordet ungvis “klo, nagel** lika nära slägt med ungo
på Gien spr. och ungoor på Madagaskar, hvilka bet. “fot44, (ungue på
Omm-dagos spr. deremot bet. “mnn“) soin Latinska ordet apex, “topp, spets**, är
med apr pä Vi le la spr. i S. Am. ocli afo pä Papaa ocii Vatje-, affo på
Vid-dab-, sarnt affoch pä Krepecr-spr. i Afrika, hvilka likaledes bet. “fot**, eller
som Latinska ordet tibia, “benpipa**, är med ordet lilibc, som på Mossa
spr. bet. “fot4*, ocb som ordet manus, “hand*4, är med ordet man, som, pä
Arkiko spr. i Afrika bet. “högra handen*4 , eller som Latinska ordet’ nar is,
“näsborr*4, är med orden nuare, som på Maipuriska, nourou, som på
Karaibiska, ocb nuru, som nå Tainannca spr. bet. “tunga4*.

Latinska ordet homo, “menniska" är lika nära beslägtadt med ordet
ho-ma, ocli urna, som pä Quichua språket i Amerika bet. “hufvud**, som detta
är ä ena sidan med Europeiska ordet huomio, som på Finska bet. “eftertanke4*,
oc.i pä andra sidan med Afrikanska ordet o Tuma, som pä Ilottentottska hel.
*‘liand“. Hvaremot åter det till samma klass hörande ordet humasoi, utnasoi,
som på Betoi spr. bet. “man**, närmar sig mera det Finska ordet ihmisiä,
“meimiskor**. Deremot tyckes Finska ordet huomi, huomen, “ morgon**, urs pr.
vara samma ord som homma, livilket vid Saldanna-bay i Afrika bet. “sol“.

Och om vi nu vända oss till Svenska språket, sä måste t. cx. ordet
quin-na vara beslägtadt med ordet kunina, som på Koossa spr. liksom quinlo,
kellin på Kongo spr ocli kento, ljcndo{— Sv. jänta) pä Loango spr. samt
vinno-hejato, ouinnokfja på Nadowessiska, alla betyda liksom cocna, pä Moknbi
>pr„ chckc[~Sv. sköka) på Zamuca spr. quajscha på Hotteatotfska, ocb
chai-ÄflspåCoranas spr. “hustru** {v] olikt namnet Kaisa) \ hvaremot åter qaaina
pä Hottentottska bet. “man“. — Likaså måste det med dessa ord bes lä glade
rSorrska ordet kone, “hustru**, af samma härkomst som Svenska ordet** käna,
vara i skyldskap med c unha på Tupi spr., runhan på Brasilianska, c unia.
unia pä Omagua spr. hvilka, liksom eugna, wnna, på Guaraniska, bet.
“Im-stru“, äfvensom med kaana, som på Kuiisielisiska, liksom kona pä
Saldanna-bay spr. bet. “dotter4*; deremot bet. ankona pä sistnämnde spr. “hustru**, och
k an ja på Sanskritska “jungfru**, samt runny på Tuetnet spr. “meuniska4*,
hvaremot gon.ee på Wauwu spr. bet. “man**, och gynä på Grekiska “quimia**.
Afvcu Franska ordet damc torde ursprungl. vara af samma stam som£tfd>/U),

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 16:20:34 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gcastamord/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free