- Project Runeberg -  Försök att förklara de finska stamordens uppkomst och med anledning deraf kan man ifrån studium af, eller genom forskningar uti, det finska språket leda sig till ett för alla tungomål, i vettenskapligt afseende, ganska vigtigt, och högst intressant resultat? /
60

(1853) [MARC] Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

«o

|agl lika rrjycken möda ooh lid, sonr) kosi n f» d ooh arbelo, för.
all fylla loi ia n ler.

Ännu en sak! Liksom h varje vellenskap har del ei;n<t
fned sig, alt den liksom lockar och tjusar, eller all intresset

________.__ i

hvilket på Araqkapska bet. "hustru", och påminner otn dominus, som på
£,atin bet. “herre, liqsbonde", qcIi anses beslägtadt med ordet dom US, "hus",
Och månne icke äfven ordet pais, som på Chiquita spr. bet. "hustru", är af
sa m nia härkomst som Grekiska ordet pais, "barn;"

På sain ma grund Ur äfven Svenska ordet karl, och Quiahua ordet ccari,
Myusca ordet chhd, Jalunka ordet kai, och Mandingo ordet kea i
slägt,hvilka alla bet. "man" — liksom åter Svenska ordet man med Zanmca ordet.
mani, Sok ko-ordet mäntit, Zi gen i sk a oråct manusch (- Sv. uicuuiska)
Kongn-ordet mondu, och Lagoa-bay ordet monhee, Ii vilka alla liksom mo på
Man-dingo bet "menniska"; bvaremot menuna på Bectjuana bet. “man". —
Ordet kulla, soin på Häuäsa spr. het. "barn", tyckes vara det samma som
Dolska ordet kulla som bet. “flicka", och likaså egåat, som på Siiåken i Afrika
bet. "öga", tyckes vara snuiuia ord som det Svenska, hvarmed egun, Cfjuna,
som på Vaskiska het. “dag", egwju som på Fctu spr. och eiga, som pä
A-rinziska bet. "sol", och egia pä Assianthiska, och egés på TJugerska, som bet.
“cid" äro beslägtade. — Dcrcmot liksoin Sv. ordet labb är af samma »tam
som Finska ordet lapa, “boge", sä mäsle ock Sv. ordet lass vara af samma
härkomst som lusso, hvilket på Mohba spr. i Afrika het. “hand"och Sv.
ordet arm beslägtadt ej mindre med Latinska ordet armus, "boge", än med
Chippewa^ska ordet armoche, som bet, "hand". — Och likaså höra Sv. ordet
pra, och ordet our pä Agow spr. i Afrika, som bet. "Iiufvud" till samma
klass — liksom Sv. ordet hår, och orden höre på Phcllata, och horde pä
Fulali spr. i Afrika, hviika äfven bet. "hnfvud*,, eller — som Sv. ordet
ha-jtta, och hachun på Burätisku, som het, "skägg" — och som Sv. ordet panna,
och pand pä karaibiska, hvilket liksom pannate på Yaoi spr. ocli panari
(mitt öra) på Tamanaca spr. bet. “öra". Ocl» månne ej Sv. ordet kam är
beslägtadt med kam pä Tibetanska, som bet. "hufvud?" Äfven tycke»
staui-orden, åtminstone stambemärkelserna, till Svenska verba gtå att sökas i
aflugs-na språk; så t. ex. inåste ordet rinna, renna, Grekernas hreo, Engelsmännens
iunn (flyta) vara af samma ordklass som ordet rana, rano, ranil, hvilket
pä Madagaskar bet. "vatten".

Och om vi nu igen återvända trli Finska språket, så skola vi finna der
atdeles enahanda förhållande. Så t. cx. månne ej Finska ordet mies, “nian",
eller mees pä Estniska, och mess pä Tschudiska, är det samma som Latinska
ordet rnas, eller som messuhu pä Papaa spr.-, mia på Mangree spr.-, me på
Gien spr. och mepa pä Kuki spr. i Afrika, hviika alla, liksom mé på
Gtia-raniska i S. Amerika bet. "man"; (hvaremot mehen på Yucata spr. i M.
A,-merika het. "son"; messe pä Jatuuka spr. och messee på Akripon spr.
liksom mi pä Kauga spr. het. "fader", och mejesch pä Chunsag, Anzug, och
Dschar språken i Kaukasus, "skägg“). Äfven Svenska ordet mes, som man
gifvit en föraktlig bemärkelse, liksom Kyska ordet musch, som återfinnes i
alla Slaviska språk, äfvensorn muhsch på Lettiska, och mies, mives på Uti-

?erska, som bet. "dagsverkare, arbetskarl", höra alla till samma klass. Också
jappska ordet ålma, “mau", återfinner man i Kamba spr. i Afrika der
O-lummi bet. "man". — Ordet vaimo, "quiiina, hustru", måste icke blott vara
i slägt med ordet wimman, sem på Anglo-Säxiska bet. "qtiinna" (och hvaraf
sedermera uppstått Engelska ordet woman) och web på Ny-Engelska, såväl
som tocib pa Tyska, weewo på Narragensiska, weewon pa Moheganska,
neesec-tvecock på Souriquois spr. i Amerika, äfvensom med vabai på Tagaliska, och
vavaye, baydve på Madagaskar* hviika alla bet. "hustru", utan äfven med
Edniska ordet vaim, hvilket som Mordwinska ordet oime bet. "ande", och
Lappska ordet vaimo, hvilket liksom Voguliska a in, och Sirjänska anj, bet.
"hjerta".

Finska ordet poika, ".gosse, unge" (af samma atam som det de re-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 16:20:34 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gcastamord/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free