- Project Runeberg -  Försök att förklara de finska stamordens uppkomst och med anledning deraf kan man ifrån studium af, eller genom forskningar uti, det finska språket leda sig till ett för alla tungomål, i vettenskapligt afseende, ganska vigtigt, och högst intressant resultat? /
62

(1853) [MARC] Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ständigt skall leka åt slätten; så är det äfven med studium af
deen-skidta språken, mången skall vid dem länge nog finna både tre In ad

gölova, 4*hufvud“, m. ft. meri Lappska ordet kielo, “strupe, rost*4, med
Grekiska ordet keilos “läpp, språk4\ med Kulmuckiska orden kaUoi,"hal»*4*, chol
“strupe44, ocli kelen, kyle “tunga41- (let Finska kieli* Estn. keeL Mord v. &
Mok-schanska kel, kjel, Perui. kil, kylt ui. fl.) utan måste ordet kaula älven vara
i slugt ined kål på Anzug spr. kol pi Audiska, kal på Sydl. Avariska oeli
kaal på Qiuiisag ocli Dschar spr. hvilka alla bet. “mun44, äfven«oin uied cal
på Yucatan spr; i S. Am. som bet. “strupe44, ocli kalla, kalli på Quichua spr.
som bet. “tuuga4\ ni. fl.

Man finner således orsaken hvarfbre t. ex. Finska ordet köhä, 44qvarkä44,
måste vara af samma stam som köhhö, hvilket på Beet juanas spr. i Afrika bet.
44hufvud“, liksom hius, plur. hiukset, “bår44, med hiuzili, plnT’. hauziii, som
på Cora spr. i Amerika, bet, “öga4*; — b varemot isleka-eesa på Miiskohgc spr.
bet. efter orden 44hufviid-hår44. Finska ordet hapsi, som bet. detsamma,
tyckes vara samma ord som opsoon, hvilket. på spr. vid Nutknsund Irctr
e-nahanda bemärkelse; hvaremot Finska ordet korva, 44öra“, måst vara
b«*släg-tadt raed Sumojediskå ordet korra, som bet. “näsa44; och ordet kania, “Häl44,
med Grönläudska ordet kannak, “fot‘4, och på samma sätt med otaliga andra
exempel.

Måhända skali man nu icke mera bet v i fl a oss, om vi t. ex. påstå att
Finska ordet puuro, 44gröt44, ursprungligen Ur samma ord, d. v. s. bör till
samma ordklass som Svenska ordet bröd (på Hiudelopiska 6ra, på Gcorgiska puri,
o. s. v.) eller buro på Moluckiska å ön Savu, bouron på Fulah och Valof
spr. i Afrika, pururje på Kutzo-Walachiska, porijs på Polska, m. fl. hvilka
alla bet* “bröd44; samt vidare att Svenska ordet baka ursprungligen är
samma ord som bacam på Huastcca spr. i M. Amerika, eller buken på A Ihan
i-ska, bukene på Epirotiska, m. m. hvilka ord äfven bet. bröd; liksom Svenska
ordet bulla måste vara beslägtadt med abullo, på Akräiska i Afrika, och
a-bodo på Assianthiska (— F. apela, “fod<*r“) eller ab de på Danakil spr. ocli
appam på Malabariska, Itwlka alla också net. “bröd*4.

Eller om vi, å andra sidan, likaså påstå att Finska ordet leipä, “bröd44,
med alla sina synonyma, på Isländska och Forn-Svenska hlaif (i
Helsingcla-gen 8 Flock, som afhandlar om “Kirkones persedlar44, heter det att prcSten
skulle bland annat bekomma “nijo teva bröd och nijo marker smör) hos
Ui-philas illatbs, o. s. v. (ivilket ännu röjer sig i ordet limpa’) är samma ord
som leibo på Lat. Baröarnm (hos Virgilius och andra Latinska skalder
förekommer ordet libum, såsom betydande “bröd“, t. ex. adorea liba, 7,109. och
hvilket ord ännu fortlefver i libamen) och Ryska ordet ehljeba, hvilket
förekommer i alla Slaviska språk, (ocli hvaraf vi på Svenska hafva orden klibba,
kli, på gammal Tyska /Ucivcn) på Böhmiska cleba (hvilket påminner om
Latinska ordet gleba, globus m. fl.). Med dessa ord är också beslägtadt ordet
a-leiba, s<>& på Karaibiska öarne het. ett slags bröd af casave; liksom Finska
ordet kakku, “kaka44, måste vara samma ord som kakk, hvilket på
Dungoli-ska i Afrika bet. “bröd4*, eller Ryska ordet kabak, “näringsställe*4 med ordet
kabakka, som åter på Barabariska bet. “bröd44, eller Svenska ordet mos med
ordet mousi, som på Madagaskar bet. *4bröd“, o. s. v. Slutligen torde äffreii
keitän “koka44 vara i skyldskap med geilien, som på gammal Preussiska bet,
“bröd44, änskönt bröd heter på Olonetzska geilelcmaloi, likt Finska ordet keil
telemåtöin, “okokbar44. Detta kan blott till cu liten del visa huru orden äi
till formen än till innehållet Uro, på olika sätt, bcslägfadc med hvarandra
och hvad ofta synes som en paradox, både otroligt och oförklarligt, kan lik
väl genom närmare språkforskning utredas. Så t. ex. om jag påstår att Fin
ska ordet lehmä “ko“ (på längre båll i slägt med ordet lammas, “får44,
ursprungligen är samma ord som Arabiska ordet lama (en sort kamel) så troi
ingen derpå; rnen om jag t. ex. upplyser att “ko*4 beter på åtskilliga Afri
kanska språk det samma, t. ex. lame på Amhariska, och lahämé på Geo:
spr. eller Ethiopiskan, så torde allt tvifvel förfalla.

K-urjöst nog måste vi anlita Afrikanska ocli Amerikanska språk, för at

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 16:20:34 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gcastamord/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free