- Project Runeberg -  Försök att förklara de finska stamordens uppkomst och med anledning deraf kan man ifrån studium af, eller genom forskningar uti, det finska språket leda sig till ett för alla tungomål, i vettenskapligt afseende, ganska vigtigt, och högst intressant resultat? /
65

(1853) [MARC] Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

amma på Grekiska (lins Hesychiiis) het. både “moder** oel» detsamma som
Svenska ordet ”amma”, Tyskarnas amme, Esternas am, m. 11. Ii vårföre ock
amma, am mi a neli ammas voro tillnamn som tillädes Ceros, Rhoa ocli
an-rlra af Romarnes oc!i Grekernas gudomliglieter; livaremot amma pä
Mongoliska bot “inun‘% och ammuit pä Halta spr. pä Sumatra, bot. “fader11’ —
amma på Ugaijachmutziskn ocb på Ka.scliimska vid Tomsk bet. likaså
“nio-der*4; men am ma. pä Danaki! spr i A fr, “dotter*4, ämmä på Finska bet.
“käring”, äfven “hustru, farmor, mormor,“ m. m.) ocb ämmä på Magindano
spr. sudet* om Filippinska öarne, bet. **fadpr“, — imma, mahon pä
Mut-sebua n a spr. i S. A fr.; um-me på Dår-Fur spr. i det inre af landet; yrnma,
mamma pä Si Ibo spr. äfvensom kamma på Siiebay spr. ä Ka ra i biska öarne
i Am. ocb hamma på Fulicr spr. ä vestra kusten af Afrika bet. “inoder*4-

Med ett nytt. förslag af grundbok sfa fven m till samma ord, heter
“moder** mamma pä Svenska, äfvensom på Finska, der det likasom pä
JLapp-skan ocb Latinet, äfven betecknar “modersbröstet”, pa Franska mamcUe.
Moder Inter vidare mamma pä Berber spr. i A fr. ocb mamma, ma minä,
mam-mi a pä Grekiska bet. äfven, liksom mummu på Finska, en gammal,
“mormor" eller “farmor"; livaremot mummi pä Votjakista bet. “moder". Till
denna ordklass torde äfven kanske få räknas ordet guima som på Vihla
spr. i S. Am. bet. “inaka“, och säges såväl om qvinnor som kaplar, samt
Svenska ordet gumma ocb gutnme, af hvilka det sednare fordom sades oin
karlar, ocb ännu bibehåller sig i -ordet “brudgumme.”.

Flere språk förenkla åter den dubbla grund bokstafven midt i ordet;
sålunda beter “moder”: marna på Mnntscburiska (der “fader** åter beter ama
ocb eme) mama pä Tibetanska, på Kongo- ocb Angola-, äfvensom pä
Loan-go- ocb Gamba spr. i Afrika, samt på Omagua i S. Am.; livaremot åter
“fader** på Georgista, eller Grusinska, ocb på Jmirettiska beter mama —
ma må på Betoi spr. i S. Am. på Mantschuriska i Asien, på Tyska ocb
Li-thauska i Europa, (på Franska manian) ocb rnd-mö pä Makua spr, i Afr.
äfvensom mamay, mama på Quichua spr. i Peru, bet. “moder”; livaremot
tnama, j å Wailm språket å Cooksöarnc bet. “fader**. — Så bet. äfven vneme
]>å Mossa eller Moxos spr. äfvensom pä Tehuelbet spr. i S. Am. “moder**;
livaremot mulinie pä Tyska bet. “faster4*, eller “moster44, ocb munia på
Min-greliska bet. 44fader44. När nu af dessa slags ord, slutvokalen bortfaller
återstår mani, som på Pcrmiska och Sirjänska bet. “moder44, äfvensom pä
Kim-briska i Nedre Bretagne.

Vill man nu födja längre denna ordscrie, skulle man äfven kunna biträkna,
de språk, som utbytt grundbokslafvcn m emot n, h vilket skett dels partia
liter dels totaliter; i förra fallet med bibehållande af basen m i början af
ordet. Så beter t. ex. “moder44: minna, på Amina spr, å Guldkusteu i Afrika,
ocb minji på Akripon spr.; livaremot min-gu på Makua spr. bet. “syster44;
ocb miniä på Finska, nänni, nänniä, minnija på Estniska, meny på
Ungerska, monj på Sirjänska, ocb menj pä Ostia kista bet, “svärdotter44, —
inunna och munnu pä Finska bet, åter “moder44; livaremot mana på
Lapp-ska; moane, moena på Kongo spr.; monah, aunah på Delavaro spr.;
maana pä Mandongo-, oeli wana pä Camba-spr. äfvensom moanna, bana på
Uoango bet. alla, liksom båne på Nyländskan bet. “barn“. Hit kunde äfven
föras minzi, pä Ja lunka- och minsi på Akripon-spr. i Afr. hvilka Ii vardera
bet. “moder4*. I sednare fallet, der m öfvcrallt utträngt n bafva dc deraf
bildade orden blifvit förda under ordklassen netto och nainen.

Fn annan mängd språk, rned bibehållande af bokstafven m i fören,
utbyta den, i de andra stafvelserna rnot d eller t, om hvars betydelse vi förut
nämnt, ocb liv il ken bokstaf stundom öfvergält till ch,f CZ, tsch, sch m. m.
Andra språk tillägga härvid ännu bokstafven r, som utgör basen fur
ordklassen uro, m. fl. Sålunda heter nu “moder”: mad på Ossetiska ocli
Dti-goriska i Kaukasus, äfvensom mad på Persiska; livaremot äter moduah på
Sandviksöarnc, motua på Marquesas öarne, ocli medua på Tahiti bet.
“fader4* — maC nå Ryska, mati på Veuctianska, Krflin.sk a, ocb Kroatiska, måli
pä Serviska, Tsclierkcssiska ocb Mordwinska, malli, pä Slavonska, Bosniska
ocli Ragusiska, male pä Dalmatiska, mate pä Böbmiska, ma t oh pä
Buto-cudos spr. i Brasilien (livaremot moiua] på Marquesas öarne bct. “fader44)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 16:20:34 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gcastamord/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free