- Project Runeberg -  Försök att förklara de finska stamordens uppkomst och med anledning deraf kan man ifrån studium af, eller genom forskningar uti, det finska språket leda sig till ett för alla tungomål, i vettenskapligt afseende, ganska vigtigt, och högst intressant resultat? /
66

(1853) [MARC] Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mut i på gammal Preussiska, macn malka på Polska. Maöho pä
Bectjua-nas-Rafferska macz, maczer pä Lautzniska, matsch, malka pä Lit hanska/
och ma sch, mahsch pä N. Lautzniska bet. alla “modcr“, äfvensom mahte
pä Lettiska, målhaiz pä Irländska, molina pä Samogitiska, och mölina
pä Lithauska — måder pä Ny-Persiska, moder pa Svenska, (pä
gammal Svenska hette mnn madr.) pä isländska, modor, modur, moder och
meder pä Anglo-Saxiskan, moeder pä Holländskan eller Belgiskan, mualer,
muoler ..och muotar på gammal Tyska eller Alemanniska, mother pä
Engelska, maler på Latin, muller pä Tyska, madre på Spanska och
Italienska, malär och mulär* på Grekiska, samt malri pä Sanskritska m. IL
höra alla till denna klass.

UTe ilo* Railien.

Neito, neitto, neiti, neihli, neilli, äfven naisi oc\i neiti el på Finska motsvara*
ungefär Svenska ordet ”Tärna”, en ”ung Hicka”, och äro synonyma med orden
ncilsy, neissy, neily, ncihly, neilty, äfvensom neitsyt, neihfyt, neilyt, neisyl,
hvilka betyda ”jungfru”, “mu“, nära härmed beslägtade äro orden nailio-,
nainen (naisi) som betyda en ”giftvuxen eller manbar qvinna“, äfvensom en
“ung hustru“ af nain, naija giftas. Och i hvilka ord (hvaribland äfven
torde hora ordet nisä, nisu, *‘qvinnobröstet“) bokstafven n spelar hufvud rollen,
stundom (i förra fallet) i förening med t eller s, stundom (i seduare fallet)
tvenne gånger reproduceradt,

Neilo, neitti, neitsy, m. m. på Finska — neitsit, ncilsi, på Estniska bet.
“mu“ - neila på Lappska bet. “jungfru**, och neit, “dotter**; neilas “cn liten
flicka** — naidzy på Kalmuckiska bet, “vän‘% och näischi, på Mongoliska,
väninna, (Hit skulle äfven böra Finska ordet naisi, Estn. naese, Lapp. nisu, som
bet. ‘•hustru**) — nefouch, på Souriquois språket, liksom lousli (Sv, tös, It«l*
tosaj på Micmak spr. i g.Ara. bet. “dottcr“, — ne le på Gallas spr. i Afr.
bet. “hustru“, der mannen kallas nå-må — nichtc, på Tyska, “bror“-cllcr
“syster-dotter“ — nato pä Finska, liksom naddO på Estniska, kallas “mannens** eller
“hustruns systcr“, hvaremot nadä på Cochimska i M. Aiu. bet. ‘’moder“. pä
Grönländska, na-lha. ~ nidanis på Algonkinska, niltaUhis vSl Narragensiska,
nuttaunes på IVatickiska, och naunais på Ny-Engelska i N. Am. betyda
“dot-ter“; bvaremot naelairet på Apibona spr. i S. Am. bet. “son“, men taira *)
åter på Omngua spr. “dotter**. — vidare beter niece, på Franska,
“bror“-el-ler “systerdotter** — neeshan, ninlana, på Miam spr. beh “dotter**, — nesia
på Baskiska, eller Vaskiska, b. en “äldre flicka**, och ncscacha en “yngre**.

— naciutu på Tamanaca spr. i S. Am. bet. “syster**. — noja, nuka, noga
på Grönländska, och néjaga på Eskimo spr. bet. cn “yngre syster**. —
najä-gah, nagaka, najaka, najahak på Hafs-Tschuktschiiska bet. “syster**; bvaremot
neaque, nahve pä Araukanska i S- Am. bet. “dotter**, och nenque^ “moder**.

— nainen på Finska, och nacne-, naine på Estniska bet. eh “ung hustru**, ett
*‘fullvuxit fruntimmer**, — néne på Magyariska, eller Ungerska, bet. en
“äldre syster**, och néfie på Polaviska, i Massovicn, “syster**; men — nenc,
nan-ja på Ostiakiska, vid Tom, Jenisei och Irtisch, bet. “dotter**; hvaremot nendk
på Abipona spr. i S. Am. bet cn “yngre broder**, och néna péma på Minni
spr. i IV, Am. bet. “mau“ — nanja på Tatariska, njanja, ning a på
Samojedista i kretsen Narim, njanja bos Samojcdstnmmarne Rctjc och Tim,
nan-nja hös Samojcderne i kretsen Tom, och nentlje på Karassinska vid Jeniscj
i Toholsk, samt nougil på Tungusiska vid Ochotska gränsen emot
Kamtschat-ka betyda alla “syster**. — nenna nenne, nenu, nenja på Samöjediska kring
Mesen och Jugur, likson nanau på Quichua spr. i S. Am. bet. “syster**; men
nuani på Maipuriska bet, både “son** och “dotter**, och ninah på Popaya

*) Här hafva vi återfunnit i sin renhet, såväl till form som innehåll, den
äfven i Finska språket bekanta af ordet tytär lånade slutändclscn tar, täri
som utmärker qvinnonamn, t. ex. Paunolar; Räisälär, o. s. v, och hvilken
förekommer, som suffix i cn mängd språk af olika stammar, ej blott att
beteckna qvinnor, såsom i ordklassen maler, utan äfven att utmärka karlar, så-

som i ordklassen pater.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 16:20:34 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gcastamord/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free