- Project Runeberg -  Försök att förklara de finska stamordens uppkomst och med anledning deraf kan man ifrån studium af, eller genom forskningar uti, det finska språket leda sig till ett för alla tungomål, i vettenskapligt afseende, ganska vigtigt, och högst intressant resultat? /
67

(1853) [MARC] Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

s|)r. i S. Am. “dotter4*. — hon på Mantschuriska bet. en ting flicka^ hvaraf
nonna pä Latin, nunna pä Svenska, nonne pä Tyska* m. m. tyckes hafva sin
upprinnelse. Deremot betyder äter nono pä Tarahumariska, och nono pä Eu
deve spr i M. Am. “fader44; nani på Mivtcca spr. bet. såväl “broder44 som
“fader44, och nan på Totonaca spr. bet* “moder44, och likaså ninu på
Kaszi-kuniuckiska i Kaukasus. — nani—djin på Chincsiska bet. “man44, efter
orden “manlig menniska44. — noonasoVhe på Kukis spr. i Afr. bet. “flicka44,
— neu pä Dar-Fur, bet. “dotter44 — njtU niu, nit på Chinesiska, nie, ne på
Samojedi>ka och Surgutiska, 1li på Yotjakiska och Mordwinska, nyy på
Sir-jänska, liksom ncng på Ostiakiska i Irtisch, betyda alla “qvinna, hustru44. — nö
pä Ungerska (har i aCcusat. nejel, af det obrukliga nominat. we/)Jäfvensom nö
på Samojcdiska vid Mesen och lugur, bet. “hustru44. Härmed sluta vi denna
ord —cykel, ehuru samma ord visserligen förekommer i några andra språk,
äfven, som det tyckes* sammansatt med andra, t. ex. nclonncthaf lahetha,
livil-ka bet. “flicka44 på Savanno spr* i M. Am. o. s. v*

En annan onl-serie, hviikeu såväl till uttal som betydelse är ganska nära
beslägtad med den förra, och kan sägas äfven höra dit, är följande; hvarvid vi
äfvcu utgå från Finska ordet nainen, i betydelsen af “hustru44, men Iivari
orden lmfvdsakligen hafva samma bemärkelse med ordklassen emä* Så betet*
t. ex. moder nanna på Pottawatamch spr. vid St. Joseph &c Fort Detroit i
N. Am. samt med sulrix nannaka, aanaka, anaya på Kadjakska — nana
på Tschctschcn/.iska, Inguscliiska och Tuschetiska i Kaukasus — nane på
Vilda spr* och naunah på Popayan spr. i S. Am. (h varemot nuhnau på Ti
pura- och noonaoo pä Kuki eller Kookic spr. i Ostindien bet. ”hustru”. PA
andra språk bortfaller första konsonanten, hvarigenom moder heter: ana pä
Chiviska, vid norra undan af dral – ana, anna på Keuai spr. i N. Am. —
and, anai på Tatariska vid Kasan — ana, anak på Aleutiska, — ana, anakai
pä Tatariska vi.l Mesteriat.ski. — ana, nene på samma språk vid Nogaiska
grottan, i Tobolska kretsen och hos stammen Kazug på Kaukasus — ana,
nt-he }>a Turkiska — anaa på Akkim- ocli onaa på Kassenti spr* i Afr. Sannaa ord
förekommet äfveil i Finska ordet anoppi, ”svärmoder”, sammansatt af ordet
arm-appi. — ana på Vaskiska åter het “amma4*, och ana, anu på
Snpibo-cona spr. i Amerika, liksom ana på Wawu-spr. i Afrika bet. “hustru14
a nait på Tuskarora i N. Am. anak på Hafs-TsChuktschiska, anrik, illig på
Tschuktschiska, anaka på Kadjakska, och ank på Voguliska betyda alla
“moder44. Likaså anya pä Schangalla i Afr. anaya, aanaka, aannaka på
Kad-jak, och aannaka på Tscliugaziska bet. “moder44 (men deremot bot. annaka,
och alaaka, på Tschuktschiska, “fader44). — ananak, annanak, ayna och
akooch på Grönländska, samt an-na-na-lha och ananak på Eskimo spr. samt
annak på Unalaschka bet. alla “moder44. — an ja på Lamutiska, ann ja, andi
på Tschuvasschiska, anya på Magyariska, och anan, enjai pä Tatariska af
stammen Tsaz het* “moder44; men anaya, anayea på Vaskiska bet. deremot
“broder44, — ani på Tungusisk-Bnrguzinska, vid stranden af Baikal, och på
IVchapogiriska vid östra stranden af floden Jenisei, emellan öfre och nedre
Tungnska, äfven som aini på Yarura spr. mellan floderna Meta och Casana re
i S. Am. samt anec på Tnngusiska, och anne, wmue på Lule spr. hetyda
alla “moder44; hvaremot anu*, pä Latin bet. “gumma, käring44. Med
fördubblad has till samma ord, heter “moder44 pä andra språk: anna på Ny
Svenska och Kenai spr. i N. Am. samt anna, in jai, apszai på Baschkiriska
hvaremot antia på Wawu spr* liksom unia, huaina på Omagua spr. och una,
cuyna pä Gu a ra niska het. hustru; men anna kavy på Madagaskar bet.
derc-mot “syster44* Från denna ordstam torde äfven quinnonauinet Anna hafva
sin upprinnelse Och betydelse, hvilket nainn redan förekommer i Romarnes
och Japonesarnes mytologi. — annan pä Andrcanowski öarne, vester om
Räf-öame af Aleutiska ögruppen; anan, an-in-en på Euron spr. och annanadha
Eskimo het. liksom anomati på Voguliska, “moder44; hvaremot anneneh på
på De la vare spr. bet. “man44 — eno e på Tigri- enna på Fetu-,en»a, cnniu
på Dido-, och eneij på Hauasa spr. i Afrika, bet, “moder*4; men deremot
betyda åter eno *) pä Finska, anoi och jänoi på Lappska, onno, onni, ohnu och

*) Kurjöst nog tyckas namnen på de i 4:dc Kap. 1 Moscb. omtalte Adams son

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 16:20:34 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gcastamord/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free