Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tade orden uxor på Latin, uxum och ixal“hustru"~på Huasteca,?norr om
Mexiko; hvaremot ixani pä samma språk bet. “syster", och xibam, “broder“;
UZU på Watje spr. i Afr. bet. “man“. — Likaså bet. ixoc på Poconchi-och
ixal på Maya spr. i M. Am. “hustru, fru“; hvaremot ixhaa på Onondagos-,
ixåhaa på Cocnewagoes- och ixhaah på Oncidas spr. bet. “barn“. — ddnxu,
tintzy (=Sv. slinta) béhhiå på Othomska i M. Am. bet. åter “hustru“; men
deremot bet. aXaa, på Seneca spr., i N. Amer. “barn“, och akzia, på
Irokesi-skan, bet. “syster“; samt slutligen ixupu på Ghjqnita spr. i S. Am. “man“.
— Mut sa på Finska, bet. äfvenså “flicka“; och likaså motse på Baskiska.
Mutsoi på Olonetziska bet. (enligt Ren v.) “brud, ungmor“, och mus’a, muhsa
oeh moosa på Mandingo bet. “hustru", samt bum musa, eller barrin muhsa,
“syster". — Mussu på Sokko spr., muste på Jalunka, och massati, b as s ar i
på Beetjuanas bet. “hustru"; hvaremot messe på Jalunka- liksom messee på
Akripon spr. bet. “fader"; och muce på Mobba, Dar-Szcléh eller Bargu spr.
i Afr. bet. “dotter". Musae, eller Muserna, voro. enligt Romarnes fabellära,
Jupiters döttrar, musikens och skaldekonstens gudinnor. — Ubba-masja heter
“dotter" på Fetu spr. i Afr. efter orden; "barn-doter", och ne miss på
Kni-v stenaux spr. i Am, bet. “min äldre syster", miss på Engelska bet. mamsell. Hit
skulle kanske äfven kunna föras såväl mut le å na, som på Makua spr. bet,
“hustru" och matitjen, som på Argubba bet. "syster", som ock följande ord,
hvilka, bibehållande första rotbokstafven, betyda "flicka", nemligen: magalh,
(enl. codex argent.) på Mocso-Göthiska, magaht, mag ad på Alemanniska,
maeg-den, maeden på Anglo-Saxiska, maagdt på Belgiska^ magd på Germaniska
(hvaremot Svenska ordet mag har en motsatt bemärkelse, och mågu, som på
Affadeh spr. i Afr. bet. "menniska"), mädehen på Tyska, made på
Ny-Pcrsi-ska, mavi hos Ulphilas, maji på Skottska, (jnai, vei på Ibo spr. i Afr. bet.
“hustru", liksom muija på Finska. Denna ordcykcl torde förklara
upprinnelsen och betydelsen till qvinnonamnet Maja, redan kändt af Romarnes och
Grekerncs mytologi) — moi på Nukahiva af Marqucsas-öarnc bet. “dotter",
hvaremot moi på Ossetiska bet. "man", och moi på Danska oeh gammal
Svenska, samt på Dalkarlsspråket, bet. hvad man nu kallar mö, och mö på
Svenska kommer nära nog det till cn annan ordklass hörande Ungerska ordet ntf.
Mången skall härvid kanske önska det jag äfven bor dt anföra
källorna för mina uppgifter — isynnerhet med af seende & de
Afrikanska, Amerikanska, och Australiska språken. Jag får der före en-
dast i korthet nämna, det jag redan från yngre åren roat mig alt, i
ett interfolieradt exemplar af Juslenii Finska Lexikon, samla och
uppteckna de ord-likheter jag, vid läsningen af skilda skrifter, anträffat;
hvarvid jag alltid tillika noga citerat stället der de förekommit — i
tanka alt framdeles någongång begagna dem såsom ett Lexicon
synonymieum. De flesta i denna skrift åberopade ord, från
obekanta språk, åro dock hemtade från Vaters, Adelungs, Ihres,
Gyarmalhis och Schimkewilsch’ s, /». fl:s arbeten.
De smärre felaktigheter, hvilka, vid cn brådskande tryckning och
korrekturläsning, härvid uppstått, torde benäget ursäktas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
