Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CARL GRIMBERG
14
skulle bli stridande emot tvenne mägtiga Staters anslag, emot
Frankrikes uppenbara och Preussens mera dolda inkräktnings-
lystnad.” Tydligtvis var det erfarenheterna från Rikets upp-
lösningsscen på riksförsamlingen i Regensburg, som ingåfvo
Gustaf Adolf denna plan. Preussen hade lika väl som Frank-
rike försyndat sig mot en af hans älsklingsidéer: Tyska rikets
integritet.1
Om samma Gustaf Adolfs uppfattning vittnar oek ett
bref, som han den 29 januari 1804 skref till kejsar Frans II.
Han beklagar det sorgliga tillståndet af söndring i Tyska ri-
ket. Det vore isynnerhet konungen af Preussen, som syntes
vara ”beskyddaren af denna uppresning mot kejsardömets
och författningens chef,” och därför ansåg Gustaf Adolf
för ”dubbelt nödvändigt att en gång sätta gränser därför
(d’y mettre une fois des bornes).” Han satte sitt hopp om
räddning ur detta tillstånd endast till kejsarens vishet och
fasthet.2
För egen del fruktade svenske konungen för sma tyska
besittningar och oroades af ett därstädes gängse rykte, att
Preussen rustade ;för att i hemlighet hemäktiga sig svenska
Pommern. Plan antog, att sistnämnda makt, delande Frank-
rikes missnöje med Sveriges ”konstitutionella språk” vid riks-
dagen i Regensburg, skulle ”skatta sig lyckligt att slå två flu-
gor i en smäll genom att förskaffa, sig ett länge efterfikadt
(longtemps convoité) arrondissement och genom att utesluta
Sverige från kejsarrikets angelägenheter”. Därför fick Stedingk
befallning att intressera ryske kejsaren till Sveriges förmån i
denna fråga och för den skull däri inblanda äfven Mecklenburg,
hvars närbelägenhet och rikedom blottställde det ännu mer än
1 Gustaf Adolf insåg dock, att rätta ögonblicket för planens genom-
förande icke var kommet ännu. Bildt borde därför endast söka förbereda denna
genom att dels vid riksdagen yttra sin konungs önskan, att alla riksståndens skilj-
aktiga intressen måtte sammansmälta i en uppriktig förening, dels i mera enskildt
förtroende meddela konungens tänkesätt åt de furstars ministrar, pi hvilkas
grundsatser Bildt kunde lita. C. C. 1803: Regensburg.
2 C. C. 1804 ”Kongliga och Furstliga Personer.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
