- Project Runeberg -  De diplomatiska förbindelserna mellan Sverige och Preussen 1804-1808 /
23

(1903) [MARC] [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

23
SVERIGE OCH PREUSSEN
rik Vilhelm denna tid, ”att af hjärtat önska, det mina nyligen
vidtagna åtgärder må förekomma de ledsamma följder, som
svenske konungens förlöpningar (incartades) så lätt kunna
medföra”.1
Den 2 oktober var Armfelt hos Gustaf Adolf i Stralsund.
Han hade, som Brinkman uttrycker sig,2 satt preussiskakabi-
nettet ”sur le qui vive med oss” men också fått det att ”uttala
sig tydligare än det kanske någonsin ännu gjort öfver ämnet i
fråga”.3 Men dessa uttalanden hade under fruktan för Sveriges
offensiva planer mot Bonaparte drifvits längre, än detta lands
värdighet som själfständig stat med rätt att själf försvara sitt
område kunde tillåta. Gustaf Adolf hade kort förut fått en ny
anledning till missnöje med preussiska hofvet, emedan detta
erkänt Napoleons själftagna kejsårvärdighét och därigenom
först af alla de stora makterna gifvit ”det fördärfliga exemp-
let på ett fullständigt förnekande af hvarje suveräns rättigheter
(le funeste exemple d’une dénégation absolue des droits de
tout souverain)”.4 Det formynderskap, Preussen nu ville göra
gällande, sårade hans värdighet på det. ömmaste. ”Det fatta-
des ej mycket”, skrifver Khrenhéim,’”att harmen och misstron
brustit ut i öppen fiendskap, enär beräkningen af tillgångarna,
hindren och farorna ej alltid mäktar föregå de häftiga beslut,
som Hans storsinta och djärfva tänkesätt ingifva Honom”.
Med möda kunde hans omgifning lägga band på hans böjelse
för demonstrativa åtgärder. Att Preussens varningar ej skrämt
honom visade han genom att ånyo kommendera förstärknings-
trupper till Pommern.5 Armfelts svarsnot vann hans fulla gil-
1 Preuss. reg. till Goltz d. i okt. 1804. Berlin.
2 I bref till Engeström d. 4 dec. 1804 (Schinkel, “Minnen etc“. IV: 179
not 9.)
3 Svenska reg. till Stedingk d. 3 okt. 1804.
4 Svenska reg. till Stedingk d. 21 aug. 1804.
5 Ehrenheims enskilda bref till Stedingk d. 8 okt. 1804. (Svenska reg. til!
Stedingk.) —Brinkman till Engeström d. 4 dec. Kgl. bibi. — I Lagerbjelkes bref
till Toll d. 3 okt. heter det: “K. M. är blesserad häraf [af Preussens svar], och nu
förestår gräl med Preussen, i stället för med Bonaparte .... ; dock hoppas baron
A[rmfélt] att småningom kunna calmera. Jag seconderar honom med all magt, och
hoppas det värsta är afvändt“. Lilliecronas biografi öfver Toll II : 145.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:24:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gcpreussen/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free