Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CARL GRIMBERG
8o
nagaf Gustaf Adolf den 29 maj skriftligen förgeneral Kalckreuth,
som besörjt framförandet af hans föregående skrifvelse, att han
betraktade underhandlingen som bruten. För den händelse att
Fredrik Vilhelm ville återupptaga den, förklarade han, att
”detta ej kan ske annat än direkt mellan honom och Mig och
icke på bivägar (par des voies détournées)”.1—Enligt Gustaf
Adolfs egen uppgift har han med dessa dunkla ord endast afsett
att ”undvika dessa tråkiga formaliteter”, som hofvet i Berlin
alltid begagnade för att vinna tid, ty han hade själf insett ”alla
olägenheterna af ett långt dröjsmål”.2 Enstaka yttranden, som
sedan undfallit konungen, vittna dock om att det mindre var
farhågan för dessa ”formaliteter” än känslan af att endast en un-
derhandling med preussiske konungen själf anstode hans kung-
liga värdighet, som dikterat detta egendomliga bref.3 4Detta är
alltså en protest mot den medling, ryske kejsaren tillämnade.
Gustaf Adolf förklarade, att han ej ville utsätta sig för misstan-
ken att stå under Rysslands förmynderskap. Han var visserli-
gen alls ej missnöjd med kejsarens intervention i egenskap af al-
lierad. Men han kände sig sårad, så snart denna tog enmerahög-
tidlig form i egenskap af medling mellan Sverige och Preussen,
ty under sådana förhållanden skulle resultatet ju tillskrifvas ej
Gustaf Adolfs eget inflytande utan kejsarens, hvilken så mycket
mindre borde stå öfver båda parterna, som han var allierad med
bådad
För preussiske konungen voro Gustaf Adolfs ord i brefvet
1 C. C. ”Utländske Embetsmän etc.” Af konungen egenhändigt. — Origi-
nal i ”Acta etc.” Berlin — Svensk öfvers. i ”Historisk tafla I. Bil. n.o 21.
2 Sv. reg. till Stedingk d. 10 juni 1806.
3 Jf. särskildt konungens samtal med Alopeus den 19 juli (sid. 103)!
4 Wetterstedt enskilda bref till Stedingk d. 10 juni 1806 (Sv. reg. till Ste-
dingk). — Det är tydligtvis denna tanke, som utgör kärnan i det yttrande, Zlobin
(sid. 60) berättar, att Gustaf Adolf skall ha fällt till Alopeus: ‘‘Denna bemedling
skall, såsom jag fruktar, allt för mycket luta till min fördel — jag älskar rättvisan
så mycket, att jag endast önskar fullständig opartiskhet’‘. Brinkman karakterise-
rar Gustaf Adolfs uppfattning sålunda, att denne skulle “mycket lättare gifvaefter,
om han hade att förhandla med den obetydligaste tyske furste; men konungen af
Preussen är en alltför mäktig monark för att ej komma honom att frukta, det han
skulle synas låta föreskrifva sig lagar och ge efter för en ärelysten makts hotelser .
Afskrift af Brinkmans ofv. anf. bref till Lützovv d. 21 maj.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
