Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGE OCH PREUSSEN 105
åt väster. Förhållandet till Sverige hade inträdt i ett nytt
skede.
Den 17 augusti anlände Krusemarck till Greifswald med
ett bref från sin konung, dagtecknadt den 14 augusti, sedan
underrättelse kommit från Goltz, att kejsaren icke komme
att lämna bistånd mot Sverige.1 Brefvet uttalar endast i
allmänna ordalag Fredrik Vilhelms uppriktiga önskan om
förlikning.2 Men detta hopp förvisades till de fromma önsk-
ningarnas område i och med att Fredrik Vilhelm förband
medgifvandet att låta sina trupper utrymma Bauenburg med
fordran på att behålla den civila administrationen därstädes.
Därmed ville Gustaf Adolf ej nöja sig, ty då ”skulle man med
skäl kunna tillvita honom inkonsekvens”, oeh den beskyll-
ningen har Gustaf Adolf med en ihärdighet, värd en bättre
sak, hållit fjärran från sig ej minst under det flera timmar
långa samtal, som han hade med Krusemarck.
”Jag handlar i följd af mina principer,” yttrade ko-
nungen; ”jag ändrar aldrig något i dem.” Därpå upprepade
han vidt och bredt dem senaste tidens händelser, dröjande
med bitterhet vid sina anledningar till klagomål, tog ett obru-
tet bref från sitt bord sägande: ”Se härärännudettabref,som
konungen Er herre ej ens velat mottaga!” och yttrade slut-
ligen, att intill denna stund konungen af Preussen icke hade
för afsikt att komma öfverens med honom. Krusemarcks
bemödanden att bibringa konungen en annan uppfattning
ledde blott till att denne fattade humör. Gustaf Adolf erin-
rade äfven om att han i själfva verket muntligen — till rytt-
mästare Kalckreuth (se sid. 100, not 1) — föreslagit en annan
lösning af tvisten, nämligen att Preussen till honom öfver-
lämnade Usedom och Wollin såsom panter för Dauenburgs
återställande, en sak, hvarom Krusemarck naturligtvis ej
hade instruktioner. Efter en lång paus vågade denne rycka
fram med planen på ett nordtyskt förbund, hvarom hans ko-
nung skulle önska att göra Gustaf Adolf förslag. Denne gaf
sitt erkännande åt idén men kunde under sakernas dåvarande
1 Goltz’ dep. d. —, —. — iuli, ank. d. 29 iuli, 5 och 12 ausr. resp. Berlin.
1 17 22 29 ’ J 01
2 ”Originalbref etc.” Tryckt i ”Historisk tafla.” I: Bil. 11:025.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
