Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGE OCH PREUSSEN 12 1
De preussiska hjälptrupper, som småningom samlades
på Rygen, voro i så bristfälligt skick, att de måste nästan
utrustas på nytt. Diversionen kunde ej försiggå, förr än de
engelska hjälptrupperna anländt. De kommo först den 5—9
juli, men då hade också de förbundnes hopp fått dödsstöten
genom Rysslands förkrossande nederlag vid Friedland den
14 juni. Alexander nödgade konungen af Preussen att ingå
vapenhvila med Napoleon. Icke för ty uppsade Gustaf Adolf
den 2 juli den vapenhvila, som generalguvernören von Essen
lyckats afsluta med fransmännen den 18 april. Innan upp-
sägelsetiden, som var 10 dagar, gått till ända, hade både Alex-
ander och Fredrik Vilhelm slutit fred och den förre ingått för-
bund med Napoleon.
Ledd af en missriktad ståndaktighet och trohetskänsla
vågade Gustaf Adolf dock utsätta sitt rike för faran af att en-
samt på fastlandet trotsa Europas diktator. Franska trup-
per bröto ånyo in i svenska Pommern den 13 juli och nödgade
svenskarne att åter innesluta sig i Stralsund.
Preussens fredsslut kom ej oförberedt för svenske ko-
nungen. När Brinkman några dagar efter nederlaget vid Fried-
land öfverlämnade sitt kreditiv till Hardenberg i Memel, dolde
denne icke för honom, att Preussens politik berodde af Ryss-
lands, och att tvingande omständigheter kunde nödga till fred
för att ej onödigtvis offra allt. Men i hvarje fall skulle Preus-
sen öppet meddela sig med bundsförvanterna, ”ty vi äro fast
beslutna att ej ha några hemligheter för konungen af Sverige.”
Fredrik Vilhelm uttalade sig på samma sätt inför Brinkman,
därvid uttryckande sitt oföränderliga förtroende till svenske
konungens ”bepröfvade redbarhet (erprobte Biederherzig-
keit)”1 — När Preussen i slutet af juni nödgades följa Ryss-
lands exempel och underskrifva en vapenhvila med Frank-
rike,2 sände Hardenberg genast bref till Brinkman med an-
modan att snarast möjligt bege sig till Piktupöhnen, en liten
by i Tilsits grannskap, i hvilken Frankrikes, Rysslands och
Preussens regenter sammanträffat. Här hade Brinkman den
1 Brinkmans dep. d. 19 juni 1807.
2 Hufvudfördraget undertecknades af Fredrik Vilhelm den 25 juni och
antogs af Napoleon den 26.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
