Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Studentåren (1836-1840)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Detta var min första utländska resa, och jag fick
hvarken tid eller råd att göra någon ytterligare förr än jag
blifvit justitiestatsminister. Men äfven därefter hafva mina
resor hvarken varit många eller långa. Desto mer
epokgörande var den första. Den vidgade min erfarenhet och
utvecklade min själfverksamhet samt införde något mera
frimodighet i mitt väsende. Ej ringa nöje skänkte den
mig, medan den påstod, och kära minnen efteråt. Jag
visste icke, om jag skulle skämmas eller vara glad öfver
att jag ändå mot slutet längtade hem. Kanske var det
gladaste ögonblicket, då vi körde upp på gården till det
kära Stjernholm och åter fingo se föräldrar och syskon.
För att hafva flera vägar öppna, hade jag nu beslutat
att, i likhet med hvad min broder Karl gjort, jämväl taga
hofrättsexamen; och efter att hafva blifvit antagen till
extra-ordinarie kanslist i kammarexpeditionen af Kongl. Maj:ts
kansli, begaf jag mig därför på hösten åter till Upsala.
Jag upphjälpte nu något mina inkomster genom att mot
50 r:dr i terminen åtaga mig information för min kusin
C. G. von Rosen och fick bo kvar hyresfritt i
ärkebiskopshuset under nådåren.
Mest med ingifvelser från mina reseminnen författade
jag kort härefter några smärre uppsatser, som jag efter hand
insände till den i Upsala af docenten Lénström utgifna
litteraturtidningen Eos. Den första bland dessa artiklar,
innehållande en lekande karakteristik af de svenska träden,
gjorde lycka och fäste en viss uppmärksamhet vid min
person, som icke minskades af de efterföljande artiklarna.
Tidningen mottog en af dem med följande smickrande
omdöme: »Red. hälsar herr D. åter välkommen till Eos, ju
längre tid han varit borta och ju snillrikare hans uppsatser
alltid äro. Där är något af Ehrensvärd, ett helt originellt,
af inga böcker förvilladt, sätt att uppfatta tingen, särdeles
naturen och dess skönhet.»
Jag blef nu närmare bekant med de yngre litteratörerna,
bland andra B. E. Malmström och C. J. Bergman, som
utgåfvo ett par årgångar af en poetisk kalender vid namn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
