Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Studentåren (1836-1840)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med nykomponerade sånger, dem han själf
ackompanjerade, särskildt lifvande samtalen med sin kvickhet.
I Geijers hus var jag alltjämt en trägen gäst. Där
hade nu Gustaf Ugglas blifvit inackorderad, och han blef
snart min intimaste umgängesvän. En afton, då Jenny
Lind var där, sprungo vi änkleken i Karolinaparken
utanför Geijers hus, och som jag var en skicklig springare,
lyckades jag snart fånga henne och behålla henne, ända
till dess landshöfding Kræmer hittade på för att eröfra
henne att skuffa omkull mig i ett dike, på hvars kant jag
sprang för att hinna om honom. Han gjorde många
ursäkter och försäkrade, att det var ofrivilligt, men jag kände
nog på knuffen, att det var med berådt mod. Jag tröstade
mig dock med, att Jenny Lind tycktes anse det såsom en
otur jämväl för henne.
Vid andra tillfällen var Kræmer rätt vänlig emot mig,
och jag tillbragte mången angenäm afton i hans gästfria
hem på det gamla slottet, där sång och dans omväxlade
med societetsspektakler och lekar m. m. Äfven på landet
i Upsala grannskap hade jag mycken trefnad hos där
bosatta släktingar, såsom på Frötuna, Sandbro, Tisslinge, så
att jag nu fann mig förträffligt i Upsala. Med Gustaf
Ugglas gjorde jag öfver en påskhelg besök hos hans fader,
excellensen Ugglas på Forsmark, och därifrån utflykter
till Leufsta bruk, Dannemora och Österby. Kärast voro
dock alltid mellanterminerna på Stjernholm och samvaron
med grannarne däromkring.
Min äregirighet vände sig nu åt det litterära hållet.
Sommaren 1839 skref jag i ett lusthus på Stjernholm, i
smyg för alla, en afhandling öfver ett af Svenska
akademien utsatt estetiskt täflingsämne, angående konstens
förhållande till religionen, och insände det, försedt med ett
tänkespråk. Sedan berättade mig Knut Geijer i Upsala,
att han känt igen min stil i en af de till hans fader
öfversända täflingsskrifterna och att akademiens sekreterare,
Beskow, hade satt i fråga, att detta stycke borde
prisbelönas. Med bäfvande hjärta afvaktade jag därför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
