Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vidare stockholmsminnen (1843-1845)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
var äfven justitiestatsexpeditionen, som dock fått
de sämsta, nämligen fyra små entresolerade rum på
bottnen vid den korridor, som går till vänster, då
man kommit upp för Lejonbacken. Hvartdera hade blott
ett fönster uppe vid taket inåt borggården. Midt
emot i Lejonbackshvalfvet voro utrikesdepartementet
och riksarkivet. Vidare funnos i slottet kungliga
biblioteket, museum, krigshofrätten, borgrätten,
hvarjämte riksmarskalkens våning blef efter grefve
Brahes död upplåten åt Justitierevisionen.
Det sades allmänt, att justitiedepartementet
vid departementalstyrelsens införande fått för
liten arbetskvantitet åt sig anvisad, och ehuru
det också fått vida färre tjänstemän än de andra
departementen, så var anmärkningen nog grundad i
hvad angick expeditions- och departementscheferna,
i synnerhet så länge man föga sysselsatte sig med
lagförslag och grundlagsändringar samt fångvården var
så godt som landshöfdingarnes ensak. Min tjänstgöring
som konstituerad kopist var icke heller mycket
ansträngande men också icke mycket instruktiv, om jag
än fick någon vana vid mekaniken af administrativa
måls handläggning.
Efter konung Karl Johans hastiga sjukdomsfall var
hans död mera än en månad väntad nästan hvarje
dag, och vi skrefvo i expeditionen på förhand
färdiga konungaförsäkran och alla de kungörelser
och kallelser, som skulle genast efter dödsfallet
utfärdas. Under hvarje timme på dygnet skulle en
tjänsteman vara på ämbetsrummet, och jag hade just
vakten, då dödsbudet kom.
Vid den kungliga begrafningen fungerade jag såsom
härold, iklädd rund hatt med uppstående plymer,
kåpa, broderad med guldkronor, och knäbyxor, samt
vann erkännande för mina vador. Excellensen Brahe,
som man kan säga vakat sig till döds vid sin konungs
och väns sjukbädd, steg upp från sin egen för att
följa honom till grafven. Hans kramphosta var så
förfärlig, att den genomträngde all musiken och hördes
öfver hela processionen både i Storkyrkobrinken och
i Riddarholmskyrkan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
