- Project Runeberg -  Minnen /
I:120

(1906) [MARC] Author: Louis Gerard De Geer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förlofningstiden (1846-1848)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skulle komma att skrifvas mindre men bättre och att
man icke behöfde frukta, att snillena skulle tystna,
om de icke framlockades af materiell vinst. Snillets
art är att bryta sig fram utan sådana beräkningar, och
begäret efter beundran och sympati utgör i alla fall
för högre sinnen en starkare lockelse än penningen. De
odödliga mästerverk, som bestått profvet genom sekler,
hafva betingat små eller inga honorarier. Äfven
förekom det mig vidrigt, att icke hvem som helst
skulle fritt få tillägna sig hvarje uttalad tanke,
utan att den skulle taxeras såsom en handelsvara.

Jag har emellertid måst sedermera frångå denna åsikt,
och, böjande mig för grundsatsen, att hvar och en
bör få tillgodonjuta frukten af sitt arbete, har jag
själf föreslagit och kontrasignerat en författning,
hvarigenom författarrätten blifvit vida mera
utsträckt än förr.



Jag kunde icke motstå frestelsen att före början af
min tjänstgöring i Svea hofrätt göra ett kort besök på
Vanås och följa med familjen därifrån till Ronneby,
där en brunnskur skulle genomgås af Carolines syster
Betty. Efter några där tillbragta dagar återvände
jag till Stockholm.

Här lärde jag mig snart beundra och värdera den
noggrannhet och skarpsinnighet, hvarmed alla
ärenden behandlades i Svea hofrätt, som jag i
dessa afseenden aldrig sett öfverträffad af något
annat ämbetsverk. För mig, som nästan intet förut
tjänstgjort i denna hofrätt, måste naturligtvis
skrifsättet vålla stor svårighet. Det var nämligen
alldeles icke nog att skrifva språket korrekt efter
dess allmänna lagar. Icke en enda mening godkändes,
utan att man ägde visshet, att hofrätten förut
begagnat samma konstruktion och hvarje ord i samma
bemärkelse, alldeles som man i de latinska stilprofven
vid skolan och universitetet måste veta, att Cicero,
Livius eller någon annan guldålderns författare
skrifvit på samma sätt. Emellertid bemöttes jag med
välvilja och öfverseende, och i det hela fann man
sig tillfredsställd med min tjänstgöring, så att då
mitt första

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:25:25 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/geerminn/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free