Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förlofningstiden (1846-1848)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de adjungerade ledamöterna var Arvid Posse, som
måhända blifvit mig en icke ofarlig medtäflare
till assessorat, om han icke hastigt öfvergifvit
tjänstemannabanan. Han var då redan gift, och Caroline
hade några dagar före vår förlofning varit brudtärna
på hans bröllop. Han köpte nu egendom af sin svärfar
och flyttade snart på landet.
En måndagsmorgon i mars månad, då jag kom in från
Vanås till staden och gick direkte upp i hofrätten,
fick jag där höra den i Kristianstad redan tre
dagar gamla nyheten om den franska revolutionen,
hvarpå snart följde flera andra. Verkan häraf var
utomordentlig på småstadsbornas sinnen. De mest
sangviniska drömde redan om republiken, och äfven
de mera betänksamma ansågo det nödvändigt, att
regeringen sloge in på en liberalare stråt. Sinnena
voro just vid denna tid särskildt uppbragta däröfver,
att riksdagen afsatt den allmänt aktade men liberale
justitieombudsmannen Landin och i stället därtill
insatt J. G. Richerts häftigaste motståndare,
Theorell, hvarför ock Richert sades hafva gått ur
lagberedningen. Denne sistnämnde var de liberalas idol
till den grad, att det t. ex. sades om prästerna i
Västergötland, att ingen af dem trodde på vår herre,
några få på fan men alla på Richert. Liksom i de
flesta andra städer tillställdes en reformbankett
äfven i Kristianstad, i hvilken jag likväl icke
deltog. Oaktadt mina liberala sympatier, vämjdes jag
vid dessa flacka opinionsyttringar, men jag skref
ett bref till excellensen Karl De Geer, hvars ord jag
trodde väga tungt på högsta ort, och uttalade min tro,
att man borde genom något liberalt steg lugna den
allmänna meningen, så framt den annorstädes var sådan
som i Kristianstad. Genom anslag uppmanades stadens
arbetare att samlas på dagen för reformbanketten,
och det sades, att man där, såsom i andra residenser,
skulle opinera mot fönsterrutor, i första rummet
hos landshöfdingen. Jag bodde då i ett par rum,
som mina svärföräldrar hyrt i hans residens, och
hade nyss på en auktion inköpt en porslinsservis,
som jag nu försiktigtvis flyttade inåt gården; men
inga excesser begingos, och sinnesstämningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
