Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gift man och assessor i Skånska hofrätten (1848-1855)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
godt och vackert hemman. Man anmärkte, icke utan skäl,
att jag härigenom gjorde mig skyldig till en dårskap,
hvartill jag icke hade råd. Men kostnaden fördelades
på icke mindre än trettio år och blef därigenom
mindre kännbar. Aldrig kunde jag för dessa penningar
förskaffat mig ett större nöje, på samma gång som
det varit mig en tillfredsställelse att trycka ett
spår af min verksamhet i fosterjorden, och om än
Truedstorp, så heter stället, i ekonomiskt afseende
är det sämsta jag gjort, så anser jag det likväl
såsom skapelse vara det bäst lyckade. Man gjorde
tidigt nog den invändningen, att jag icke skulle
komma att stanna i Skåne och därför icke finge lång
glädje af stället, men härvid fäste jag ingen vikt,
ty vid den tiden hade jag uppställt såsom mitt mål
att blifva president i Kristianstads hofrätt, när
Berg von Linde blef pensionsmässig, och det var för
detta syfte jag sträfvade efter höga meriter.
Under mitt första korta
revisionssekreterareförordnande var jag ensam
i Stockholm, men då jag på hösten 1853 erhöll
ett nytt, som kunde räcka så länge jag önskade,
följde min hustru mig med vår lilla dotter, nu enda
barnet. Koleran gick då häftigt i Norrköping, och
för att undvika denna stad foro vi öfver Bråviken
vid Kvarnbo, hvarefter jag lämnade hustru och barn
på Tistad, medan jag fortsatte till Stockholm för
att skaffa bostad åt oss, därest icke den äfven i
Stockholm gängse epidemien blifvit så allvarsam,
att jag icke skulle våga föra dit de mina. Sjukdomen
befanns där tämligen lindrig, och excellensen De
Geer erbjöd oss att få bo i en tom våning uti ett af
hans hus vid Stora Trädgårdsgatan ofvanpå den våning,
som beboddes af min svåger Axel Wachtmeister. Sedan
jag hyrt nödiga möbler, blefvo vi här installerade
för sju månader och Caroline blef därunder minst lika
stor favorit som jag hos de gamla De Geers.
Jag kände mig nu redan någorlunda varm i kläderna
såsom revisionssekreterare men baxnades ändå en
dag, då min vaktmästare kom dragande på en kärra
handlingarna i ett mål, som vid lottning tillfallit
mig. Det var den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
