Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - År 1859
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mindre svårigheter gjordes för enskilda samlare, likasom,
hvad de fasta fornlämningarna angår, jag finner det ofta
onödigt tryckande att förneka ägaren att nyttja sin
välfångna jord, därför att där finnas några gamla märken, af
hvilka man äger hundratal och som med nutidens
hjälpmedel kunna afbildas med all för vetenskapen erforderlig
noggrannhet. Det borde vara statens skyldighet att
expropriera grunden till de fornlämningar den vill bevara. Om
man tänker sig, att den nuvarande lagstiftningen skulle
fortlefva till den tid, då alla byggnader och sophögar från vår
tid inrangeras bland fornlämningar, så skulle en betydlig
del af Sveriges jord blifva oåtkomlig för den då lefvande
generationen. Å andra sidan kan man ingalunda förneka
värdet af ett så rikhaltigt material, som vårt riksmuseum
erbjuder åt forskaren, lika litet som det nit och den
utmärkta skicklighet, hvarmed den officiella forskningen hos
oss handhafves.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
