Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - År 1859
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
norrmännen, men icke med ett ord antyder han, att den
kunde vara i strid med hvad jag tillförne uttalat.
Emellertid skref statsrådet Birch Reichenwald, på ett
senare stadium af frågan, i en indstilling af honom såsom
departementschef, af den 21 oktober 1861, »att den 1859 i
Norge rådande mening, att ståthållarsaken då kunde
bringas till afgörande både såsom en rent norsk angelägenhet
och med ett gynnsamt resultat, äfven den tiden delades
inom kretsar i Sverige, hos hvilka den pålitligaste
kännedom om förhållandena och opinionen där i landet måste
förutsättas vara till finnande.»
Hvad som med denna antydan menades, framgår af
följande strof i den berömde norske advokaten Dunkers år
1866 tryckta skrift om revision af föreningsakten: »Ingen,
som känner dåvarande förhållanden, kan ett ögonblick
betvifla, att kungens föresats (att uppfylla Norges önskan om
ståthållarpostens upphäfvande) har varit gillad och
understödd af de svenska ministrarne De Geer, Manderström
och förnämligast Hamilton. Det är också en så väl i
Sverige som i Norge veterlig sak, att de tre nämnda
svenska ministrarne voro ense med kungen om den påtänkta
morgongåfvan till det norska folket, likasom man vet, att
Gripenstedt hade förklarat sig däremot men att denne
man då väntades snart skola träda ur ministären och
att därför mindre vikt fästes vid hans mening. Ja, det
berättas också med fullt anspråk på trovärdighet, att det
före kungens afresa till Norge hade varit hållen en
rådplägning mellan kungen och de tre svenska ministrarne,
hvarvid där afhandlades, huruvida kungen borde redan i
trontalet vid stortingets öppnande tillkännagifva sin vilja
att tillmötesgå stortingets önskan om en förändring af den
norska regeringens organisation i öfverensstämmelse med
ett af de hvilande grundlagsförslagen, men att Hamilton
afrådde detta, med det förklarande, att det måtte vara
nog, att Hans Maj:t under hand tillkännagaf sin föresats
för stortingets presidenter och andra af dess mera
framstående medlemmar.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
