Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - År 1860 (Norska frågan m. m.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den hemställan, som nu gjordes, inskränkte sig
emellertid till att det svenska statsrådsprotokollet
finge delgifvas stortinget jämte dagens norska
protokoll.
Kungen resolverade härpå endast, att de begärda
protokollen skulle delgifvas stortinget.
De norska statsråden hade härmed utlagt ett giller för
kungen, i syfte att, ehuru de väl visste, att han icke
ville uttala sig i principfrågan, hans tystnad skulle
tolkas såsom ett godkännande af den norska åsikten. Så
syntes man ock i Norge uppfatta förhållandet, men till
vederläggning häraf medgaf kungen, att i Posttidningen
infördes en upplysning om konungens till protokollet
den 21 april afgifna yttrande, med tillägg, att någon
förklaring af konungen rörande dess uppfattning af
norska statsrådets framställda åsikt icke fanns i
samma protokoll gifven.
Den 23 i samma månad beslöt stortinget enhälligt
sin bekanta adress till konungen med protest emot
att beslut om ståthållarämbetets upphäfvande skulle
behandlas såsom en Sverige vidkommande angelägenhet,
samt tillade ett kraftigt uttalande, att ingen norsk
man, som aktade sitt fäderneslands rättigheter och sin
egen ära, skulle deltaga i en revision af föreningen
på annan grund än rikenas lika berättigande och
hvartderas själfrådighet öfver sin grundlag; och som
de senaste händelserna i Sverige uppväckt en allmän
fruktan i Norge, att Sverige ville gifva föreningen
en annan karakter, hölle det norska folket fast vid
unionen sådan den var och fordrade intet annat, än att
förhållandet emellan rikena förblefve oförändradt,
till dess en sannare uppfattning äfven i Sverige
trängt sig fram.
Denna adress, som biträddes af norska regeringen,
ankom till Stockholm samtidigt med den deputation, som
skulle representera stortinget vid konungens kröning,
och mottogs af konungen, utan att han yttrade sig
om innehållet.
Så slutade första akten af norska frågan. Intetdera
riket hade fått sin vilja fram, men kungen hade
dock icke i någotdera lidit skada i sin personliga
ställning. Å ömse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
