Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - År 1860 (Norska frågan m. m.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Egentligen var han icke ett skapande snille, och
man har frågat, hvad han uträttat med sina stora
egenskaper. Men det är icke blott af de positiva
resultaten en mans verksamhet får bedömas, och i
synnerhet passar icke denna måttstock för konservativa
män. De vore icke konservativa, om deras hufvudsakliga
verksamhet vore reformatorisk. Under tider, som hota
att gå fort, måste de i stället använda största
delen af sin kraft till att hålla emot, och om de
äfven hafva vissa reformer i sinnet, nödgas de ofta
uppskjuta dem till lägligare tid. Mest beundransvärd
var Hamilton för sin förmåga att intaga och leda
människor och sin finhet i omdömet om personer och
saker. Men han var därjämte en lysande talare, en
skarpsinnig kritiker, en tänkare med vidsträckta
kunskaper och en lika modig som vaken och arbetsam
stridsman för den fana han tillhörde, hvarför han
också alltid blef den förnämste anföraren för de
härar, som följde samma fana. Ingen popularitetsjakt
förmådde honom någonsin att vika från sin väg, men
med stor humanitet bemötte han olika tänkande.
Såsom ecklesiastikminister var det i synnerhet
två större frågor, som han löste. Den ena var
prästlöneregleringen, hvarigenom prästerna kommo
ifrån det förhatliga sättet att själfva uppbära sina
inkomster af församlingarnas medlemmar och att, i
brist på enskilda öfverenskommelser med dem, räkna
sin tionde på marken. Detta var en privilegiefråga,
och sannolikt hade icke prästeståndet däruti gått
till mötes med så stor moderation, som det gjorde, om
icke Hamilton varit. Å andra sidan tyckte naturligtvis
många ändå, att prästerna fått för mycket. Den andra
var organisationen af Karolinska institutet, såsom
en integrerande del af universitetsbildningen för
läkare. Stockholms läkaredroskor voro i flitig rörelse
för agitationen af denna fråga, men universitetens
målsmän sofvo icke heller, och resultatet blef denna
gång tämligen halft. Uti ingendera af dessa frågor
var initiativet Hamiltons, likasom han icke hann
kontrasignera författningarna. Men han hade stor
förtjänst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
