Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- År 1861
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
därigenom att han alldeles satt sig ned under
främmande herrskap. Och när fadern icke längre var
dansk, kunde icke heller sonen vara det, vid hvilket
förhållande sonen, såsom född i Sverige, väl också
borde anses vara infödd svensk. Man lär senare i
konstitutionsutskottet hafva satt i fråga att härom
väcka anmärkning, men ingen sådan kom fram.
–
Den 9 april gick ridån upp för andra akten i norska
frågan, i det jag den dagen i sammansatt svenskt
och norskt statsråd anmälde så väl den äldre
unionskommittéens förslag till en ny föreningsakt
som rikets ständers skrifvelse af år 1860 om
revision af föreningen, därvid jag afstyrkte den
gamla unionskommittéens förslag men hemställde,
att Kongl. Maj:t ville för samma ändamål tillsätta
en ny kommitté, bestående af fem eller sex ledamöter
från hvartdera riket; hvaröfver norska regeringens
yttrande infordrades såsom den första åtgärden.
De vidlyftiga handlingarna i denna fråga äro på nådig
befallning särskildt tryckta, och jag vill icke här
lämna någon redogörelse för deras innehåll, ehuru de
tvifvelsutan utgöra viktiga bidrag till teckningen
af mig såsom statsman.
Här må endast sägas, att den ståndpunkt, jag i
revisionsfrågan intog, var så norskvänlig som den
gärna kunde väntas af en svensk, då jag, ehuru jag
icke kunde medgifva att grundsatsen om båda rikenas
jämlikhet vare sig i norska grundlagen eller riksakten
fanns stadgad annat än för vissa fall, likväl ansåg,
att denna grundsats borde utsträckas till alla
framdeles uppkommande unionsförhållanden, emedan den
var stödd på rättvisa och den enda, hvarpå en förening
emellan fria folk kan utvecklas; hvarjämte jag ansåg
Sverige icke böra fordra mera än att erkännas såsom
primus inter pares, i de få fall, där den fullkomliga
likställigheten icke kunde åstadkommas.
Då kungen i påföljande maj månad reste till Norge,
bad jag att få följa med för att se till, om icke
något kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 04:25:25 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/geerminn/0221.html
