Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åren 1862 och 1863
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jag delgaf ock mina grunder för förslaget åt
åtskilliga riksdagsmän, hvaribland jag erinrar
mig Ehrenheim, Bennich, riksarkivarien Nordström,
hvilka sedan endast muntligen sade mig sina tankar,
Nordström då ganska vänligt och uppmuntrande, samt
vidare rådman Björck, häradshöfding Carlén och, på
egen särskild begäran, Gösta Posse, hvilka skriftligen
meddelade mig sina anmärkningar.
Sedan grunderna härefter undergått några jämkningar,
uppdrog jag åt min expeditionschef Dreijer att i
öfverensstämmelse med dem samt med ledning för öfrigt
af gamla riksdagsordningen och 1848 års kungliga
representationsförslag redigera ett fullständigt
förslag till ny riksdagsordning, hvilket han
fullgjorde till min stora belåtenhet. Med den kinkiga
redaktionen af några paragrafer i regeringsformen,
som måste ändras, hjälpte mig ock Carleson.
Förslaget diskuterades därpå omständligt i
statsrådsberedningen, däruti Gripenstedt och
Lagerstråle mest deltogo, och slutligen inför
konungen, som icke syntes nöjd med det hela, hvarpå ej
var att undra, då statsrådet ansåg sig icke kunna gå
in på större delen af de af honom önskade ändringar,
af hvilka jag gärna skulle biträdt en och annan,
om jag icke trott mig veta, att framgången af det
hela därigenom skulle omöjliggöras. Troligen ansåg
kungen nu förslagets framläggande icke medföra så
stort obehag, som mitt afskedande skulle föranleda,
då detta numera svårligen kunnat ske. utan att
anledningen därtill blifvit känd; och han medgaf
slutligen förslagets framläggande för riksdagen,
så framt tillsättningen af konstitutionsutskottet
blefve sådan, att det kunde påräknas att få förslaget
förklaradt hvilande.
Äfven tillät han, att i trontalet fick inkomma en
fras om behofvet af en representationsförändring,
men utan löfte att något förslag under samma riksdag
skulle framläggas.
Sedan riksdagen sammanträdt, lämnade jag till
ärkebiskop Reuterdahl afskrift af de §§ i förslaget,
som rörde riksdagens ställning till kyrkan och bad,
att han efter samråd med dem af prästeståndet, som
han själf utsåge, ville
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
