Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Danska frågan (1863-1864)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
deltaga i kriget mot Tyskland, vore det för mycket att
begära det af mig. Kejsaren hade låtit förstå, att han för
tillfället icke kunde äfventyra ett stort krig med Tyskland,
men vi riskerade icke mycket, då England och Frankrike
genom novembertraktaten hade garanterat våra gränser.
Jag tyckte vi kunde förlora mycket nog utan att förlora
någon provins.
För öfrigt togs saken också på den skämtsamma sidan.
En dag gjordes ett slädparti upp till Frognersätern, därtill
jag likväl icke var bjuden. Efter framkomsten värmde man
sig framför en ofantlig brasa i den öppna spisen, och lifvad
af goda dryckesvaror stod glädjen snart högt i tak. Kungens
adjutant Bengt Schildt, som var en stor och stark karl,
fattade nu den lille Fournier om lifvet och lyfte upp honom
framför brasan, utropande: »Femtio tusen man till Rhein,
eller jag kastar er på elden.» »Jag ger er hundra tusen man»,
svarade Fournier. Kungen, som höll mycket af Fournier,
tog honom också och satte honom på sitt knä för att språka
med honom. »Je n’aime pas cette position», sade Fournier
efteråt till mig. På hemvägen från Frognersätern körde
de flesta af sällskapet åtminstone en gång omkull i
snödrifvorna.
Hos statsrådet Stang gjorde jag bekantskap med Karl
Ploug, som kommit såsom skandinavisk emissarie för att
bearbeta stortinget och för detta ändamål utvecklade en
liflig verksamhet. Men stortinget var alls icke fallet vare sig
för krig eller skandinavism. Det beviljade det begärda
kreditivet men med uttalande, att det likväl icke önskade
någon närmare politisk förbindelse med Danmark. En för
denna fråga tillsatt kommitté hade till och med föreslagit,
att ett bestämdt afstyrkande skulle uttalas mot att deltaga
i kriget utan allierade, men detta uteslöts af tinget såsom
obehöfligt.
Efter nära fjorton dagars vistelse i Norge återvände jag
till Stockholm landvägen med Sibbern. På ett par
gästgifvargårdar i Vermland hade folk samlat sig för att
afvakta vår ankomst, som var känd genom förbud. De ville
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
