Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Danska frågan (1863-1864)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sedan konungen fått min promemoria, skickade han
den samma dag tillbaka med påskrift: »Gillas. Karl.»
Han dröjde något att svara på det bref, i hvilket jag
inneslutit promemorian, och som hade följande lydelse:
»Eders Maj:t!
Jämte det jag tillåter mig underställa Eders Maj:t
bilagda u. p. m., utbeder jag mig att få i korthet skriftligen
framlägga inför Eders Maj:t mina bekymmer öfver den
politiska ställningen för dagen.
Under hela tiden, som den danska frågan varit
brännande och till och med förut, medan den polska var som
lifligast å bane, hafva icke allenast verkliga
meningsskiljaktigheter i afseende å den utrikes politiken ägt rum emellan
Eders Maj:t och dess konselj, hvilka meningsskiljaktigheter
varit allmänheten väl bekanta, utan äfven enskilda
förhandlingar af Eders Maj:t förts med främmande makters
undersåtar och måhända regenter, i en riktning, som stått i strid
med det språk, som Eders Maj:ts regering officiellt fört.
Dessa enskilda förhandlingar hafva icke heller lyckats
undandraga sig offentlighet utan tvärt om, ofta med
vanställande öfverdrifter, blifvit allmänna samtalsämnen. Följden
däraf har, utom landet, blifvit, att främmande regeringar,
hvilka icke kunnat föreställa sig, att Eders Maj:t skulle så
länge bibehålla en konselj, som icke delade Eders Maj:ts
åsikt om själfva riktningen af den politik, som borde följas,
hafva ansett de officiella försäkringarna härflyta ur samma
källa, som de däremot stridande hemliga, men uppdagade,
förhandlingarna, och vid jämförelse dem emellan dragit den
slutsatsen, att det officiella språket icke vore att lita på
utan dikterades af falskhet. Inom landet åter har man väl
varit sanningen närmare på spåren men dock med föga
tillfredsställande resultat. På samma gång som man finner
klandervärdt, att konstitutionella rådgifvare bibehålla sina
platser, sedan den ena gången efter den andra icke blott
de själfva erfarit, att konungen i hemlighet för dem
behandlar landets viktigaste frågor, utan ett sådant förhållande
till och med blifvit allmänt kunnigt, så försvagas å andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
