Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Representationsförändringen (1865)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anmärkningar, och fällde i slutet däraf ett yttrande, hvarför jag sedan
blef mycket hånad, nämligen, att åt ridderskapet och adeln
nu vore erbjudet ett tillfälle att skrifva det vackraste
bladet i sin historia. Man förmenade tvärt om, att adeln
genom ett bifall till förslaget skulle i sin historia rista »den
svartaste runan». Mitt anförande refererades först uti ett
mycket vanställdt skick uti tidningen Dagligt allehanda men
senare, den 20 november, nästan fullständigt sådant det
blifvit uppfattadt i snabbskrift.
Vid mötet på börsen, där grefve Ugglas valdes till
ordförande, talade, bland många andra, af statsrådets
ledamöter både Gripenstedt och jag. Mig undföll där ett
annat yttrande, hvaraf man gjorde mycket väsen och som
man försökte sedan använda för att göra mig misshaglig
för förslagets radikala anhängare. Emot en från
konservativt håll framställd åsikt, att man bort göra första
kammaren mera pålitligt konservativ och monarkisk, äfven om
man, för att vinna detta, måst gå in på att göra den andra
mera demokratisk, uttalade jag nämligen mina
betänkligheter och sade, att ehuru jag icke trodde någon synnerlig
våda uti att något sänka strecket för valrätt till andra
kammaren, fann jag likväl, att om man ville bekämpa
demokratien, så vore det här man »tum för tum borde strida
mot eftergifter». Tillika uttalade jag mig mot alla
föreslagna modifikationer, enär, äfven om jag för egen del
skulle kunna gå in på en eller annan, jag var öfvertygad,
att ingen af dem, som dittills ifrågasatts, skulle kunna samla
så många röster som förslaget oförändradt samt att det
var farligt att öppna portarna för modifikationer, emedan
ingen kunde beräkna, hvilken som då skulle tränga sig fram.
Ett utdrag af mitt tal angående dessa båda punkter
lät jag införa i Posttidningen, till vederläggande af det
utspridda ryktet, att regeringen var benägen att ingå på
modifikationer. Detta gjorde ond blod på den konservativa
sidan, där man hoppats, att sedan förslaget fallit, jag skulle
stanna kvar och framlägga ett nytt modifieradt. Samma
åsikt hyste kungen, och under ett samtal någon dag förut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
