Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Representationsförändringen (1865)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bättre vetande. Jag tror, och ber därvid en talare midt
emot om ursäkt» (här vände han sig till mig), »att här
gäller för svenska adeln att värna konungamakt och
fosterland.»
Friherre Klinckowström: – – »Jag ber eder då, mina
herrar, att med mig framträda till vaggan, där barnet
ligger, och taga af dess bindor, som kallas omständigheternas
makt, situationen, tidsandan, människans rättigheter eller
hvad de allt heta, och om I då betrakten pilten, skolen I
finna, att han är missbildad, att hans hjärta aldrig kan
komma att klappa för svenska folkets väl.»
Härpå svarade friherre A. C. Raab, att förslaget vore
ännu blott ett foster och pilten således icke kommen till
världen. Det gamla Svea låge nu i förlossningsarbetet,
och därifrån härledde sig klagoljuden. Men man kunde
trösta sig med skriftens ord: När kvinnan föder barn,
hafver hon sorg, men när hon hafver födt barnet, kommer
hon icke sin bedröfvelse ihåg, ty hon glädes, att människan
är född i världen.»
Friherre Erik Leijonhufvud yttrade: »Syftningen af
ifrågavarande grundlagsförslag är tydligen att lägga väldet
i medelklassens händer. Detta syftemål skall ock
ovillkorligen ernås förmedelst de radikala medel, förslaget tillgripit,
nämligen konungamaktens försvagande, kyrkans utvisande,
adelns degradering och den egentliga arbetsklassens
uteslutande.»
Herr I. F. Flach: – – »Då jag första gången läste
h. exc. herr justitiestatsministerns yttrande till
statsrådsprotokollet angående den viktiga grundlagsförändringen,
betogs jag af häpnad vid de skickelsedigra orden: för sent,
hvilka tydligen erinrade om det under februaridagarna 1848
i franska deputeradekammaren timade uppträde, då, efter
konung Ludvig Filips flykt och den vilda pöbelskarans
instörtande bland de deputerade under ropen »à bas le Roi»,
hertiginnan af Orleans med sina tvenne söner och
beledsagad, om jag rätt minnes, af general Changarnier inträdde
för att söka om möjligt erhålla kammarens medverkan till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
