Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Efter drabbningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jag framhöll dock offentligen, att formen för en
representation betydde vida mindre än de krafter, som
funnos inom folket, och att om dessa voro öfvervägande
onda, så kunde ingen representation förekomma dåliga
resultat.
Den måhända viktigaste invändningen emot
representationsförändringen och som tillika är svårast
att till sin giltighet eller ogiltighet bedöma, var,
att konungamakten därigenom skulle försvagas. Menar
man med konungamakt konungens lätthet att göra sin
personliga vilja gällande utan hinder af vare sig
representation eller statsråd, och jämför man början
af Karl XIV Johans regeringstid med den under nya
statsskicket, så kan det visserligen icke nekas,
att en stor skillnad äger rum, men att denna
åtminstone icke uteslutande är att tillskrifva
den nya riksdagsordningen framgår däraf, att redan
under Karl Johans regering, sedan hans personliga
kraft minskats och departementalstyrelsen blifvit
införd, både statsrådets och riksdagens inflytande
betydligt ökades, och att detta ännu mera vuxit
under Oskar I:s och Karl XV:s regeringar före
representationsförändringen. Detta har berott på
tidsandan, oberoende af den skrifna grundlagen;
och så är äfven förhållandet med den därefter
fortgående tillväxten af representationens
betydelse. I grundlagens bokstaf ligger ingen
skillnad. Karl Johan utöfvade sin makt långt utöfver
de i 1809 års regeringsform bestämda gränser, och
om de senare regenterna tvärt om icke utöfvat den
intill laglighetens gräns, så är orsaken att söka
dels i deras personligheter och dels i tidsandans
oemotståndliga tryck. Det är möjligt, att detta tryck
blifvit starkare, eller åtminstone hastigare verksamt,
därigenom att riksdagarna årligen återkomma och
att representationen nu kan anses säkrare än förut
vara ett uttryck af det allmänna tänkesättet. Men
riktningen hade i alla fall gått samma håll, ända
till dess en reaktion i tidsandan till konungaväldets
förmån inträffat, och en sådan kan lika väl tänkas
komma att inträffa under nuvarande representation
som under rikets ständers tid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
