Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Efter drabbningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att det var författadt af friherre Beskow. Då jag
nämligen i november, vid valet af direktör för
ett halfår, ville undanbedja mig förtroendet i
anseende till de förestående riksdagsstriderna,
som icke skulle lämna mig rådrum till något vittert
författarskap, lofvade Beskow att uppsätta en
promemoria, som skulle upptaga de ämnen, hvilka i
direktörstalet borde omförmälas, och detta fullgjorde
han på det sättet, att han skickade mig ett färdigt
formfulländadt tal, ur hvilket jag endast fann mig
böra utesluta några stycken, som vittnade om så djupa
insikter i den svenska vitterheten, att jag fruktade,
att ingen kunde tro mig vara författaren, hvaremot
jag tillade ett stycke om min personliga bekantskap
med B. E. Malmström, som var en af akademiens under
året bortgångna ledamöter.
Under mitt ifrågavarande direktörskap fick jag också
bestyret att besörja präglandet af en medalj öfver
Beskow på hans sjuttionde födelsedag, som inträffade
den 22 april 1866. Akademien in corpore öfverlämnade
den till Beskow, då Manderström och jag tågade dit
i broderlig endräkt med Hamilton och Reuterdahl, och
öfverlämnade medaljen tillika med verser, författade
af Böttiger, hvarjämte jag vid tillfället höll
följande tal, som väl upptogs, icke blott af Beskow:
»Herr friherre! Vi komma såsom ombud för en del af
edra gäldenärer, icke att betala men att erkänna
en skuld, för hvilken hela fäderneslandet häftar;
en skuld, som det är en rikedom att äga.
Svenska akademien gör anspråk på att hos eder stå
i den största förbindelsen. Ingen har så som ni i
en person förverkligat akademiens idé i hela dess
omfattning. Man kan tveka, om något återstår för
odlingen af ett språk, som under eder mästarhand
redan återgifver tankens hela styrka och finhet med
uttryckets klassiska fulländning. Med lika säker
och färgrik pensel framkallar ni edert eget snilles
tjusande skapelser och höga bilder för Sveriges
Panteon, där ni med ädel ifver höjt historiens nytända
fackla öfver den tredje Gustafs stod och skingrat de
mörka moln, som lägrat sig kring akademiens stiftare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
