Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen år 1866
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omförmälda tankebytingens fader, hemställt och
Kongl. Maj:t beslutat föreslå rikets ständer, att
hans åldriga änka skulle till sin död få behålla
den pension af 3,000 kronor, som ständerna tillagt
Richert under hans lifstid, samt tillika beviljat,
att pensionen skulle förskjutas till dess rikets
ständer hunnit fatta sitt beslut. Härmed ansåg
man, att jag obehörigen anticiperat på riksdagens
beslut, och ville i alla fall icke bevilja så stor
pension. Sedan jag förklarat, att min mening vore,
att om rikets ständer afsloge pensionen, gälda det
förskjutna beloppet af extra utgiftsmedel å min
hufvudtitel, så nedsattes pensionen till hälften.
Den andra frågan var en på min föredragning framställd
proposition om ett anslag till Posttidningen för att
göra den bättre lämpad för den talan regeringen kunde
vilja föra i pressen och för att den kostnadsfritt
skulle kunna utdelas åt alla kommuner i riket.
Då jag, emot en framställd anmärkning, att
Posttidningen genom förslagets antagande skulle
blifva en skadlig konkurrent för andra tidningar,
under debatten på riddarhuset hade yttrat, att dess
vidlyftiga redogörelser för alla förvaltningsåtgärder
kunde, om Posttidningen blefve mycket spridd, göra
sådana redogörelser öfverflödiga för andra tidningar,
som då i stället kunde använda sitt utrymme till ett
för den stora allmänheten mera lockande innehåll,
så tog sig herr J. F. P. Flach häraf anledning till
ett giftigt anförande, däruti han sade sig spåra, att
regeringen, som nått sin popularitet med tillhjälp af
pressen såsom sin trognaste bundsförvant, nu, sedan
den vunnit sitt mål, tycktes vilja behandla samma
press såsom den utkramade citronen, och frågade,
om regeringen handlade såsom en sann vän. Då han
önskade, att regeringen fortfarande finge åtnjuta
det anseende hon förvärfvat, yrkade han afslag å
propositionen i den förhoppning, att icke misstanke
hos nationen måtte kunna uppstå därom, att regeringen
i denna fråga handlat enligt premisser af Tartuffe
och konklusion af Machiavelli.
Såsom protokollsekreterare i Justitierevisionen var
Flach min underlydande, och det var kung Karls stora
förnöjelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
